jennyjon - vår vrå av världen

Alla inlägg under juli 2011

Av Jenny och Jon Sjöberg - 18 juli 2011 19:30

Hökensås i Västergötland är mer än ett vackert naturområde. I en av de glesa tallskogarna finns en grav - Falks grav.

Jonas Andersson Falk var rånare och 1855 dömdes han till döden för rånmord. Tillsammans med sin kumpan Anders Frid hade de rånat en postdilligens. De hade slagit postdrängen medvetslös och skjutit postiljonen i ryggen. Postiljonen avled senare.

De båda förövarna lyckades komma undan och tog sig Stockholm. Men de strödde pengarna vilt omkring sig och snart fattade polisen misstankar mot de båda och tog in dem för förhör. Falks kumpan Frid erkände och ansökte om nåd som beviljades och istället blev straffet livstids straffarbete. Men från Jonas Andersson Falk kom aldrig någon nådeansökan... Han blev istället halshuggen och begraven på just denna kusliga plats.

Kanske tog han på sig mordet, för Falk hade till skillnad från Anders Frid inga barn. Kanske kände han samvetskval för att han lurat in Frid i detta brott? Ingen kan med säkerhet säga vad som hände, men motivet till dådet var att undkomma fattigdom och svält.

I november 1855 var Falken åter tillbaka på platsen där postiljonsmordet skett, men den här gången för att själv möta döden. Avrättningen var offentlig och många hade rest långväga för att titta på. Falks sista ord sägs ha varit:

"Här sen I go' vänner, att syndarens lön är döden, men Guds gåva är det eviga livet".

Eftersom Falk var en syndare kunde han inte begravas på en kyrkogård utan fick i stället begravs där och då i denna ensliga obygd. "Och den som vilar i ovigd jord vilar inte i frid..."

Över hans grav är ett handsmitt järnkost rest med texten "FALK - 1855".

Kanske är inte denna historia så olik många andra som hände under den här tiden. Men varför har då legenden om Falken levt vidare? Mycket beror det på blommorna, de ständigt färska blommorna.

Under sommaren finns det alltid blommor vid hans grav - men ingen vet vem som kommer med dem, vem som är gravens väktare.


Idag besökte vi graven och visst fanns det blommor här även denna dag. Och runt omkring på graven låg mynt och annat som offergåvor.

    

Ryktena om vem det är som sköter graven är många: någon från byn, någon osalig ande, turistkontoret i Habo... Och många är det som har övernattat vid graven för att försöka lösa detta mysterium utan att lyckas. Blommorna finns där och syndaren Falk har istället blivit lite av något slags modernt syndahelgon.


Det var inte det lättaste att hitta hit men denna ledtråd var både ett träffande och lite otrivsamt tecken på att vi var på rätt väg...

Av Jenny och Jon Sjöberg - 18 juli 2011 18:29

Milkshakeskål på Moster Elins i Hjo!

Av Jenny och Jon Sjöberg - 17 juli 2011 19:43

"Har du sett herr Kantarell, bor i enebacken?" Nej, det har jag faktiskt inte gjort. Han är en lömsk liten rackare som gömmer sig bland gräs och ris som en folkskygg liten vätte. Men idag gav vi oss ut i naturen och regnet för att få syn på honom...

Och efter lite traskande hittade vi hela familjen Kantarell! Lyckan var stor. Vi har irrat runt i skogen många gånger förr utan att hitta minsta lilla svamp, så det här var verkligen en bra dag. Jenny hittade och pekade, jag plockade och Nalle... tja, han lär aldrig bli någon prisbelönt kantarellhund. Det finns ju så mycket annat i skogen att lukta på!

 

Efter en timme kände vi oss nöjda med vår skogspromenad, och väl hemma igen väntade det tråkigaste: rensningen. Men samtidigt är det lite terapeutiskt att sitta där med svampkniven. Vilket jag gjorde. Mycket svamp blev det...

Sedan åkte hela rasket i stekpannan. Mycket smör blev det...

Under tiden hade Jenny bakat ett jättegott och luftigt vitlöksbröd, som vi åt tillsammans med svampen och ett glas kyld cider. Mycket gott! En perfekt avslutning på en händelserik och rolig vecka. /Jon

Av Jenny och Jon Sjöberg - 16 juli 2011 21:00

Som så många andra följde vi Talang 2011 på TV4 och förundrades över hur många duktiga människor som det finns, alla på sitt sätt och med sin grej...

När Simon Westlund deltog och plockade fram sin Rubiks kub trodde vi inte först att det skulle kunna bli någon större underhållning av den där omöjliga kuben. Så fel vi hade!!!

Snart satt vi som fågelholkar och trodde knappt att det var sant att någon skulle kunna lösa kuben så snabbt - han fick det dessutom att se ut som en barnlek!

Och i de efterföljande programmen fortsatte han att slå oss med häpnad när han löste kuben med en hand, och när han löste kuben med förbundna ögon - otroligt!

Idag uppträdde Simon i av tälten under Fallens dagar i sin hemstad Trollhättan. Vi var självklart där för att se honom briljera i verkligheten.

   

Här kan ni se när Simon löser en jättestor kub:


Och här löser han en annan kub - med bara en hand:


Närå, vi är inte avundsjuka... Ge oss en kub med en gånger en ruta så ska vi nog också få ut den! Kanske...

Av Jenny och Jon Sjöberg - 16 juli 2011 20:45

Solen sken, och med lite tid på hand (vi har ju trots allt semester) lämnade vi Uddevalla och styrde kosan mot "Bästkusten"! Jag gillar ju att köra bil, och sedan är det alltid roligt att se nya ställen.

Färden gick över Orust, och mitt på ön höll vi på att köra över ett rådjur som plötsligt sprang över den smala, krokiga vägen. Hjärtat tog ett extra skutt, men det gjorde rådjuret också och vi klarade oss allihopa med blotta förskräckelsen.

Orust var dock inte slutmålet, även om det var kul att ha varit på Sveriges tredje största ö. Istället fortsatte vi över Skåpesundsbron och vips var vi på Sveriges sjätte största ö - Tjörn! I Skärhamn ute vid havet stannade vi till och tittade på alla båtar. Jenny blev nästan lite yr...

Kyrkor kan ju se lite dystra, och ibland till och med kusliga ut. Så är dock inte alls fallet med Skärhamns kyrka. Vi vet inte om den ska se ut så, men kan man bli annat än glad när man ser den?!

 

Nere vid Nordiska Akvarellmuseet (som vi dock inte hann besöka) låg en liten badstrand som lockade. Där fanns även detta spännade byggnadsverk ute i vattnet. Vi är faktiskt inte riktigt säkra på vad det egentligen är. Bostadsrätter för fiskmåsar, kanske? Någon som vet? Hör gärna av er, för omfattande googlingsförsök till trots, har vi inte lyckats lista ut svaret. Och vi är väldigt nyfikna!

Jenny kunde såklart, men jag kunde inte hålla mig från ett dopp. Det var faktiskt bara andra gången som jag badade i det salta Västerhavet, och denna gång var det bra mycket varmare i både luften och vattnet. Härligt! Och även om fotspåren på badbryggan har försvunnit nu, kommer minnet av denna roliga utflykt att finnas kvar länge. /Jon

Av Jenny och Jon Sjöberg - 16 juli 2011 20:15

  

Under vår vistelse i Uddevalla bodde vi på Hotell Carlia, ett fyrstjärnigt hotell i Best Western-kedjan. För ett tag sedan vann Jon en övernattning här och vi passade på att nyttja presentkortet i samband med Fallens dagar i Trollhättan.

Så tyvärr blev det inte att vi såg så mycket av Uddevalla som vi hade velat. Och vi missade mycket av vad det fina hotellet hade att erbjuda också. Som till exempel relaxavdelningen med torrbastu. Där fanns ett gym med många träningsgrejer och den här tjuren som det förmodligen skulle komma någon dryck ur munnen på. Red bull kanske...

 

Vi fick ett jättefint bemötande på Hotell Carlia! Och vårt rum låg jättebra till med utgång rakt ut på parkeringen - helt perfekt när man har hund. Nalles fina hotellpresent har vi redan berättat om, men husse och matte fick gratis parkering också och det var extra uppskattat.

Hotellrummet var bland ett av de största vi bott i någonsin. Jätteskönt att få lite svängrum! Internetuppkopplingen fungerade felfritt, sängarna var sköna och det fanns till och med en soffa på rummet. Nalle gillade den...

    

Hotellet hade flera våningar och vi hade rum på andra plan men tog hissen upp till sjunde våningen och fick en fantastisk utsikt över Uddevalla.

Hotell Carlias frukostbuffé var en överraskning. Inte vad som serverades för där var det kanske inte den bästa av frukostar - men interiören! Wow - det var nästan som att komma hem till någon. Där fanns en gammal vedspis med vedträn, grytor på spisen, massor av syltburkar, hålade brödkakor som var upphängda, en äldre reklamtavla för Coca-Cola (!) - ja, titta bara:

  

Före frukosten hade vi tagit en tidig morgonpromenad, gick upp redan klockan halv sju för vi ville inte sova bort vår semester. På rastningen fick vi se lite av vad Uddevalla har att erbjuda.

   

 

Uddevalla hade inte vaknat än, och knappt vi heller, men det var mysigt att traska runt och se oss omkring. Det är något speciellt med städer som det rinner vatten igenom eller som ligger nära vatten.

Vi hoppas att vi kan komma tillbaka och utforska Uddevalla närmare en annan gång, för första intrycket gav verkligen mersmak!

Av Jenny och Jon Sjöberg - 16 juli 2011 18:45

Omdömeslös DJ mitt i sommarvärmen i Trollhättan...

Av Jenny och Jon Sjöberg - 16 juli 2011 18:30

Vi valde att besöka Fallens dagar i Trollhättan idag också. Tyckte att det var ett mycket trevlig arrangemang igår och på väg hem från Uddevalla passerade vi ändå Trollhättan.

Idag var det mycket, mycket mer folk som hade hittat hit. Trång, trångt. Det dröjde länge innan vi hittade en parkering...

Helt klart bäst med denna dag var att vi hittade en langosvagn. Langos är ju så underbart goda!

Det var full aktivitet så gott som överallt, och vädret var toppen. Jon var också toppen - på pilkastning! Han träffade tre ballonger med tre pilar och vann första pris.

  

Första priset var egentligen en stor uppblåst hammare med djur på - men jag ville ju bara ha tredjepriset som var en rosa mindre hammare med Hello Kitty. Jon bytte den stora hammaren mot två så vi kunde gå omkring och slå på varandra och mötas av en och annan konstig blick. Hahahaha!

Under dessa jippodagar händer det en massa grejer: löplopp, dansuppvisning, cirkus - och vända traktordäckstävling!

En bit bort från händelsernas centrum var det lite lugnare och vi fick se lite mer av Trollhättan som slog oss som en härlig stad. Trollhättan är ju mer än bara SAAB...

 

Trollhättan är ju också hemstad för - SÄG DET NU I KÖR: PETER LEMARC!

Och på det här sjukhuset den 23 oktober 1958 såg han dagens ljus, pojken som föddes för att lyckas, lille prinsblåögd, lille Picasso, mammas gris. Resultatet av en dumdristig romans, mellan en äldre affärsman och en ung servitris...

Presentation


Vi är Jenny och Jon, ett gift par som bor i en villa i Tibro tillsammans med våra fyra barn: Ian född i september 2012, Isa född i juni 2014, Loe född i mars 2016 och Lin född i januari 2018.

Kontakt: jenjonsjoberg@hotmail.com

Besökare just nu...


Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Juli 2011 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se