jennyjon - vår vrå av världen

Alla inlägg under juli 2011

Av Jenny och Jon Sjöberg - 12 juli 2011 10:00

Inatt, nästan midnatt, klockan 23.59, startar början på slutet: Harry Potter och Dödsrelikerna del 2. Då sitter vi i biosalongen med våra 3D-glasögon och inväntar denna filmseries spännande upplösning. Hur ska det gå för pojken med det blixtformade ärret i pannan? 

   

Sagan om Harry Potter har länge trollbundit oss och det är med blandade känslor som vi ser fram emot utgången. Dessa rollkaraktärer, Harry Potter, Ron och Hermoine, har vi följt i det ena fängslande äventyret efter det andra ända sedan sorteringshatten placerade dem i sitt elevhem Gryffindor på Hogwarts för många år sedan.

Men allt slutar här, för only one can live...

Av Jenny och Jon Sjöberg - 11 juli 2011 21:15

Nalles veterinär vill ha semester - kan ni tänka! Just därför försökte vi - som vanligt -att ligga steget före och kontaktade henne imorse för att beställa hundmat, så jycken inte måste leva på enbart köttbullar och leverpastej...

När vi ändå hade veterinären på tråden passade vi på att fråga hur vi kan motionera honom nu. Och hon godkände simning igen! Med måtta till att börja med för att kolla hur han klarar det. Antibiotikakuren avslutas medan hon är ledig, men då håller vi tummarna för att hans besvär är borta. Hans hälta är knappt märkbar nu, tack och lov.

Nalles hundmat fanns hemma så vi for till Karlsborg och köpte den. Och när vi ändå var i Vätterns krokar passade vi på att försöka göra om gårdagen. Men idag var vädret inte alls på vår sida och stoppet vid Hammaren blev inte långvarigt.

När vi tittade ut över Vättern såg det riktigt fint ut men över oss samlades det ena tjocka molnet efter det andra och till slut gav vi upp. Det var få stunder som solens strålar sken igenom och större delen av tiden var min bikini den enda ljuspunkten på hela stranden... /Jon... öhh, jag menar Jenny förstås... ;)

Av Jenny och Jon Sjöberg - 11 juli 2011 21:00

Vi har haft äpplen liggande ett tag och nu började de se lite dystra ut - och här slängs inget! Istället... Dadadadadaddaaaaaaaa!

Av Jenny och Jon Sjöberg - 11 juli 2011 20:45

Den 29 april skickade vi in för att få grillbestick i en samlarkampanj som Kavli, Scan och Korvbrödsbagaren hade. Och idag fick vi våra bestick och de var mycket fina. Endast 29 kr för frakten!

Med posten kom också ett par rosa hipster trosor från BIGSAM och deras utdelning på facebook. Jättekul!

Av Jenny och Jon Sjöberg - 11 juli 2011 20:30

Sent igår kväll ville jag pröva fiskelyckan, så jag tog mig ut på bryggan vid Stationsbadet och kastade efter gädda. Det var en storslagen solnedgång, måsarna skränade i skymningen och myggen samlades ovanför mitt huvud.

Jag lovade ju att återkomma med mer testfakta kring myggmedlet NoSkito (ni kan läsa förra inlägget om NoSkito här), och denna kväll fick jag återigen prova det. Och ännu en gång försvann alla irriterande flygfän efter att jag smort in mig med myggmedelt. Tummen upp för NoSkito, alltså (och långfingret upp åt alla blodsugare)!

Fiskelyckan då? Jo, ett napp blev det, och eftersom jag hade ett stort gäddrag på, trodde jag givetvis att det var en gädda - storlek mindre - som hade huggit. Döm om min förvåning när det visade sig vara en abborre - storlek mindre - som drog för glatta livet... Den återfick sin frihet, och jag lommade tomhänt hem runt midnatt. Men vilken vacker kväll! Den lär jag inte glömma i första taget. /Jon

Av Jenny och Jon Sjöberg - 11 juli 2011 00:15

Idag för tre år sedan vändes min värld uppochned. Igen. Bara knappt fem månader efter att farfar - gammal, trött och med trasiga skor - traskat vidare, följde farmor efter honom i hans fotspår.


Efter att farfar dött blev ingenting sig likt igen. Farmor förlorade sin livskamrat sedan många, många år tillbaka. Det tog henne så fruktansvärt hårt och sorgen blev för stor för henne och hennes varma hjärta brast.

 

Men det var inte bara farmor som förlorade någon, det var det många av oss som gjorde. En älskad människa försvann och alldeles för kort därefter gick världen miste om ännu ett älskat människoliv. 


Man kan ju tycka att det kunde ha dröjt lite mer mellan bortgångarna av underbara människor i mitt liv. Men så blev det inte. Det här var en mycket tung period. Farmor och farfar skulle ju alltid finnas där för mig!


För tre år sedan var det fredag, vädret vackert och på farmors köksbord stod ett paket med makaroner - lunchen var planerad. Det är konstigt vad man minns. Jag minns att just den dagen skulle hon ha ätit makaroner.


Det blev inga makaroner tillagade. I en utav köksstolarna vid bordet satt farmor, men bara hennes själs förstelnade hus. Hon hade lämnat oss. Hennes kalla kropp satt där orörlig och väntade på att de som ville skulle ta farväl.

 

Men jag är säker på att hon redan var i farfars armar och tittade ner på oss, en ledsen skara, tillsammans med honom. Hon var vid hans sida, där hennes hem alltid varit. Vissa människor kan inte leva utan varandra. Jag vet det nu.

 

Jag hade knappt fått grepp om att farfar blivit fattad av dödens kratta och nu var också farmor borta. Ingenting skulle någonsin bli sig likt igen. Jag kämpar med att minnas så mycket som möjligt. För jag har så många underbara minnen som jag vill hålla hårt i.

 

Jag älskade er så mycket! Ni är med mig i allt jag gör, jag hade inte blivit den jag är utan er och jag tänker på er ofta. Och just i dag ännu lite mer. Ibland är tre år ingenting... /Jenny

Av Jenny och Jon Sjöberg - 10 juli 2011 19:00

Söndag. Semester. Soligt? Njaa... Men molntäcket var inte helt kompakt, så vi drog med Johan på picknick vid Vättern, närmare bestämt vid badviken Hammaren utanför Brevik. Först tog vi dock en sväng förbi Ica Fredéns i Mölltorp, för att köpa med lite läckerheter.

Ute vid Vättern var det varmt och nästan vindstilla. Inte särskilt många hade hittat ut hit denna dag, så vi fick en bra plats där bilen kunde stå i skugga och vi kunde sitta i solen, och inte tvärtom.

Delikatess efter delikatess dukades upp på den rutiga filten (obligatorisk när det är picknick), och efter att Nalle fått sniffa omkring lite på det nya stället, fick vi hugga in. Godare frunch får man leta efter!

Den här jycken är galen i galiamelon!

Efter allt smaskigt väntade vi inte alls en halvtimme innan vi hoppade i det klara, lite kalla vattnet. Nalle fick också blöta ned sig, och simmade glatt omkring en liten stund.

 

En sandstrand är en lekstuga för en hund med valpsinnet i behåll, och Nalle hittade snart en trädgren som han gav sig ikast med. Sanden sprutade nog ända bort till Baskarp!

Lite längre bort längs stranden hittade vi detta vackra byggnadsverk, som någon verkade ha lagt ned mycket jobb på. Vi höll dock Nalle på behörigt avstånd, eftersom han inte förstår att uppskatta fin arkitektur...

 

Efter mat och bad var det skönt att bara slappa lite i solen, som faktiskt tittade fram allt oftare och längre. Nalle tog också en paus.

 

Jag blev stungen av ett bi, en ny erfarenhet för mig. Det gjorde "pyttsan så ont!", för att citera en tjej som vet hur det känns. Men med en isklamp på det svullna fingret (för det var där biet stack mig) kändes det snart bättre.

Jenny ägnade sig åt lite experimentell fotografering, och resultatet blev ju riktigt snyggt. Hårresande snyggt, faktiskt!

Solcellerna var ute för fullt, och nu börjar batterierna laddas igen så smått efter den långa, mörka vintern. Det blev en jättehärlig dag på stranden, och med denna bild vill vi önska eder alla en fröjdefull juli... /Jon

Av Jenny och Jon Sjöberg - 10 juli 2011 10:00

Disney har med Trassel gjort sin version av bröderna Grimms folksaga om flickan med det långa håret. Och som vanligt när det gäller Disney, blir det lite sång, lite dans och... den här gången faktiskt lite blod!

Den söta lilla prinsessan Rapunzel kommer till världen efter att hennes mamma räddats till livet av en magisk blomma. Blommans magi förs över till Rapunzel, vars gyllene hår får kraften att läka sår och förlänga livet.

Gothel, den lömska och själviska gamla gumma som använt sig av den magiska blomman för att göra sig yngre, kidnappar Rapunzel till ett högt torn djupt inne i skogen. Där uppfostrar hon Rapunzel som sin egen dotter, samtidigt som hon utnyttjar hennes magiska hår för att hålla sig ung.

Gothel förbjuder Rapunzel att lämna tornet, och skrämmer henne med alla hemskheter som finns därute för att Rapunzel inte ska våga ge sig iväg.

En dag råkar dock den stilige tjuven Flynn Rider, på flykt från kungarikets soldater, hitta det hemliga tornet och klättrar upp. Där blir han tillfångatagen av den ensamma Rapunzel, som först är mycket misstänksam till inkräktaren.

Rapunzels tama kameleont Pascal är också väldigt skeptisk till Flynn, som med sin charm lyckas snacka sig loss. Han lovar att ta med Rapunzel, som ska fylla 18 år, till staden med slottet för att se på de tusentals svävande ljuslyktor som hon alltid sett lysa upp kvällshimlen på alla hennes födelsedagar.

Rapunzel, Pascal och Flynn ger sig ut på en spännande äventyrsfärd, och blir jagade av bovar, soldater, Gothel och den tuffa hästen Maximus.

Trassel är en rolig, om än våldsam berättelse, som påminner en del om Shrek-filmerna. Ovanligt nog för en disneyproduktion, får man se någon bli knivstucken och blöda. Därför kanske filmen inte är lämplig för de allra yngsta, även om det är en familjefilm.

Mycket charm och mycket humor - en härlig filmupplevelse!

Presentation


Vi är Jenny och Jon, ett gift par som bor i en villa i Tibro tillsammans med våra fyra barn: Ian född i september 2012, Isa född i juni 2014, Loe född i mars 2016 och Lin född i januari 2018.

Kontakt: jenjonsjoberg@hotmail.com

Besökare just nu...


Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Juli 2011 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se