jennyjon - vår vrå av världen

Inlägg publicerade under kategorin Film

Av Jenny och Jon Sjöberg - Måndag 10 dec 16:45


Igår fick Ian och Isa för första gången se biofilm i 3D, och vi såg Grinchen på biograf Vintergatan i Tibro. Försedda med popcorn och dricka tog vi på oss de rödgröna glasögonen och fick först se en kortfilm med Minionerna på rymmen.



Grinchen var en och en halv timme lång, men barnen satt som tända ljus - passande eftersom det var andra advent - och skrattade gott åt alla tokigheter. Det här var en ännu snällare version av Dr Seuss saga om den gröna, ludna varelsen som inte gillar julen, och både jag och barnen gillade den verkligen. 3D-effekterna var lagom "bergochdal-baniga" och storyn hade som de flesta animerade filmer nuförtiden en hjärtlig ton med flera underliggande lager så att den passade både barn och vuxna. Den roade och berörde i alla fall mitt hjärta, som växte åtminstone tre gånger så stort! /Jon 

Film · Ian · Isa
Av Jenny och Jon Sjöberg - Söndag 17 juni 10:00

Den här filmen hade vi sett fram emot att se och den levde helt klart upp till förväntningarna. En mycket fin film, med många bra ingredienser. Den tog upp ämnen som kändes verkligare och närmare människors levnadssätt fastän grunden med dödsrike ändå var overklig. Disney/Pixar har lyckats igen - och den här gången genom att hitta nya infallsvinklar för att som i så många av deras övriga produktioner nå ett sevärt resultat. /Jenny

Av Jenny och Jon Sjöberg - Onsdag 10 jan 07:30


Ja, ingen ska väl kunna anklaga oss för att vara ensidiga när det gäller filmgenrer, även om det av naturliga skäl lutar över till fördel för barnfilmer och att skräckfilmer lyser med sin frånvaro i lilla småbarnsvilla Sjöberg. Att ha blivit förälder har bland mycket annat även ändrat mitt sätt att se på filmer. Med rätt begränsad egentid blir man lätt lite kräsen: filmer jag som ung hade slukat helt okritiskt och kanske sett om flera gånger, får nu oftast snabbt visa sig vara väldigt lovande om de ska få chansen att bli sedda ända till slutet. Och repriser de senaste sex åren är lätträknade. Som jämförelse tappade jag räkningen efter 34 varv av "Commando" med min barndomshjälte Arnold Schwartzenegger i huvudrollen. Kunde varenda replik (begränsad dialog i och för sig, men ändå...). Över 51 timmar av meningslöst våld! Hur tänkte jag där egentligen??

Hursomhelst, några sevärda filmer av olika kategorier har det i alla fall blivit på sistone och tack vare streamingtjänster (inga fulnedladdningar här inte!) är det smidigt att hyra och bara slänga sig i soffan (slippa släpa sig till någon videobutik och inga DVD:er som tar plats och samlar damm i bokhyllan osv). När tekniken väl fungerar, vill säga... Men den blir tack och lov bättre och bättre, och det är faktiskt rätt häftigt att leva i början av den framtid som jag som ung fantiserade så mycket om. /Jon

Av Jenny och Jon Sjöberg - 1 september 2017 20:00


 

Väntan var över! Ian fick idag en riktig överraskning. Utan att han fick veta vart vi var på väg, åkte han och jag in till Skövde. Dagen till ära fick han sitta framme hos mig, och det tyckte han var stort. Spänd av förväntan gick han glatt bredvid mig till bion...



Väl därinne avslöjade jag vad han skulle få se, och hans reaktion - ren glädje! - var inte helt oväntad. Ian har ju älskat Bilar sedan han var en tvärhand hög, det har väl knappast undgått någon vid det här laget, och att få se Bilar 3 på premiären blev en lyckad femårspresent i förskott. Lite popcorn och dricka till det och sedan in i biomörkret.



De många filmtrailarna och den charmiga Pixar-kortfilmen Lou hade han inte mycket till övers för, men sen satt han som ett tänt ljus i stort sett hela den långa filmen (åtminstone tills popcornen var slut). Tillbaka på parkeringen var det en något trött men väldigt nöjd liten nästan-femåring som satte sig i bilen. Det var roligt att Ian gillade filmen, och den var faktiskt bättre än jag förväntat mig. Första filmen kom redan 2006, andra 2011... så kommer Bilar-intresset fortfarande att vara kvar när en eventuell fyra kommer, måntro? /Jon


Film · Ian
Av Jenny och Jon Sjöberg - 18 november 2015 10:30


Minionerna är ju helt underbara! Vi har ju i och för sig Ian, vår egen mini-Jon, men de här gula figurerna är väldigt charmiga också. Vi hade inte möjlighet att se filmen på bio men har nu kunnat streama den istället, och det utan barn för vi ville se den på engelska. Kevin, Bob och Stuart ger sig ut med mål att hitta en riktigt ondskefull brottsling att tjäna. Sanslösa upptåg, hysteriskt roliga scener och verkligen en skrattfest som heter duga. Om man nu gillar sådan här komik förstås - och det gör vi! /Jenny

Spy

Av Jenny och Jon Sjöberg - 6 oktober 2015 18:45


Igår streamade vi actionkomedin Spy med Melissa McCarthy i huvudrollen som Susan Cooper. I rollistan fanns bland andra också Jude Law och Jason Statham samt svenskkändisen Björn Gustafsson. Det var lite oväntat att se Björn dyka upp.

Jag fick först upp ögonen för Melissa McCarthy efter att ha sett henne när hon helt utmärkt spelade rollen som Megan i Bridesmaids. Hon var väldigt bra och framförallt väldigt rolig. I den här filmen arbetar Susan Cooper på kontor åt CIA. Hon hjälper en av deras spioner med det hon kan via dator och tekniska hjälpmedel. Men så småningom blir det aktuellt med arbete på fältet.

På IMDb har filmen just nu 7,2 i betyg och det är väldigt bra och mycket passande. Vi gillade filmen, den är väldigt rolig. Många gånger rapp och underhållande dialog. Melissa McCarthy är perfekt i rollen men jag gillade även Jason Statham. Eftersom action inte är min favoritgenre så är jag inte säker på att jag har sett honom i något tidigare. Men här fungerade han i alla fall över förväntan. Bridesmaids är ju en romantisk komedi och bättre än Spy, men vill man ha aningen mer action så se Spy. Vi rekommenderar den. /Jenny

Av Jenny och Jon Sjöberg - 30 september 2015 17:00


Ja, vilket är mest märkligt: att gå på bio ensam eller att inte ha varit på bio på över tre år? Vi har en fin biograf här på orten, Vintergatan, men jag har faktiskt aldrig varit där på bio. Och i och med de senaste årens graviditeter och barn så har det inte blivit av att jag varit på bio överhuvudtaget. I söndags och igår visades filmen Glada hälsningar från Missångerträsk baserad på Martina Haags bok. I söndags var jag inte så sugen på att se just den filmen då den handlar om viljan att skaffa barn och vi inte visste läget med vår bebis. Men igår fick vi ju bara positiva besked på ultraljudet så då kändes det som något jag ville göra. Jon är ju föräldraledig nu och fixade med barnen och deras nattning medan jag satt och mådde gott i biosalongen.

Vilken tur att det var en mycket underhållande film som jag gick på när jag väl kom iväg. Men jag valde att sätta mig längst ut mot gången ifall jag skulle börja må illa eller så. Något sådant blev det inte utan istället kom jag på mig själv med att sitta och skratta flera gånger. Och så blev jag nog allt lite småkär i Ola Rapace... Tur att jag hade min alldeles egna halvskäggiga norrbottning hemma.

Martina Haags rollkaraktär Nadja vill ha barn och det genom adoption från Kina, något som hon inte kan bli beviljad om hon inte är gift. Nadja är singel och det finns inte någon påtänkt ens. Men Nadjas syster i Missångerträsk lovar att hjälpa henne mot att hon kommer dit och passar hennes svärfar. Systern har barn men de dumpar hon i Stockholm hos mormor för att få egentid med maken.

Nu lägger sig svärfar Sigvard i handlingen och ger inte Nadja numret till den man som systern tänkt ut. Istället går numret till hans gudson Jocke (Ola Rapace) och att de till slut ska få varandra är ganska uppenbart så jag känner inte att jag avslöjar något där. Men vägen dit är lite sorglig men framförallt väldigt roligt. Bästa och helt klart skojigaste scenen var när Nadja skulle presenteras för de blivande svärföräldrarna... Tur att Jon inte har samiskt påbrå. ;) /Jenny

Av Jenny och Jon Sjöberg - 29 juli 2015 21:30

 


Jag älskar film och film ska helst ses på bio. Alfons leker Einstein är kanske inte den film som lockade mest bland de som går på Saga-biografen i Skövde. Men nu var det Ians tur att häpnas över hur stort det kan vara med en biosalong, en gigantisk filmduk och så en massa popcorn förstås.

Ian kände till viss del till Alfons sedan tidigare och innan besöket passade vi på att mata på med lite extra Alfons. Det kanske inte hade varit nödvändigt för när lamporna slocknade satt Ian som ett tänt ljus och åt på ren automatik popcorn samtidigt som han med stora ögon såg på filmen.




Vi hade strategiskt bokat platser ut mot korridoren ifall han inte skulle vilja vara kvar under filmens gång, behöva gå och kissa eller liknande men när filmen var slut och salongen tändes upp frågade Ian varför det var slut redan. Bra betyg, för popcornen var så gott som slut ändå... Filmen var 40 minuter lång, lagom småbarnslängd, och uppdelad på tre kortare filmer: ”Hur långt når Alfons?”, ”Alfons och soldatpappan” och ”Alfons leker Einstein”. Jonas Karlsson gjorde alla rollernas röster och det fungerade väldigt bra. Alfonsberättelserna är väldigt charmiga och lämnar gott om utrymme för fantasin. För både stor och liten väcks kanske en och annan fundering: kan jag bidra till att den där äppelpajen bakas av de där människorna jag inte känner...? Den här premiären blev en riktigt fin filmupplevelse för far och son. /Jon


Film · Ian

Presentation


Vi är Jenny och Jon, ett gift par som bor i en villa i Tibro tillsammans med våra fyra barn: Ian född i september 2012, Isa född i juni 2014, Loe född i mars 2016 och Lin född i januari 2018.

Kontakt: jenjonsjoberg@hotmail.com

Besökare just nu...


Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se