Oj, vad vi dricker juice här nu! För skickar man in EAN-koder från BRAVO-juice samt Friscus kan man få en biobiljett tillbaka.

Det gäller att komma upp i 10 liter, skicka in innan den 1 september och det finns 5000 biobiljetter.

Dricker ni ändå juice så är det kanske idé att spara koderna...

Jag planterade solrosfrön i rabatten utanför bara på skoj för att se om det skulle bli något. Och det kom faktiskt upp några skott. Och ni kanske minns att jag tog in två utav dessa (läs här)?

Först trodde jag att jag haft ihjäl dem för de såg inte alls välmående ut. Men jag gav dem lite tid att återhämta sig och nu ser de fina ut och blir kraftigare för var dag som går. Kanske blir det till och med några solrosblommor på dem...? /Jenny

Vi var aningen för optimistiska när vi på eftermiddagen for förbi lamadjuren och ut till Vättern för att bada. Det var inte alls så varmt som vi hade hoppats på. Nalle klagade förstås inte och nu när han får simma igen är han lyckligare än lyckligast! När han gör det han tycker om är det lätt att glömma att han står under behandling. Vi blev dock påminda när vi fick räkningen på blodanalysen idag: 1 155 kr... Aj, aj, aj.

Nalle simmade, grävde i sanden, hämtade pinnar och nosade runt och verkade aldrig vilja tröttna. Men det gjorde vi, orkade inte stå på stranden och huttra mer - vart tog sommarvärmen vägen?! Istället for vi vidare till Hjo och Moster Elins, en glassrestaurang, som ligger i hamnen i Hjo.

Jag hade sett i deras reklam att de säger sig ha "världens godaste milkshake" och det ville jag gärna ta reda på om det stämde. Och glass är ju aldrig fel! Titta bara på den här menyn:

Vi tog varsin bägare med två kulor var: tiramsu, pannacotta, brownie och mangosorbet - och en milkshake med melonsmak.

Vi satte oss ned i hamnen och mumsade. Det var gott om folk i Hjo och Lok-Hjo-motivet, turisttåget i Hjo, körde omkring, Gullkroksbadet hade just stängt men Jon var in och kände på vattnet, Hjo Sik hade försäljning och runt Moster Elins flockades många fler glassugna gäster än vi.

Nå, hur var det då med den där milkshaken...? Jag har ju inte smakat all världens milkshake men efter några sug i det röret kändes himmelriket mycket nära. Underbart god och härlig melonsmak!

Här kommer öppettiderna om ni vill dit och testa själva:

Det kommer nog inte dröja länge innan vi är där nästa gång - och köper världens godaste milkshake! /Jenny

Vi har kanske inte skrivit så mycket om att vi faktiskt i allt ätande rör på oss en del också. Sedan Jon började semestern förra måndagen, den 4 juli, har vi joggat/gått 2,4 mil var i spåret. Vi har joggat nästan varannan dag alltså. Och då är inte Nalles rastning och annan motion inräknad.

Jon varvar jogging med att gå för att inte gå ut för hårt efter benbrottet, medan jag bara joggar. Vi har tagit två varv varje gång, och det står att ett varv är 2,4 km så det blir 4,8 km. Som det blev ikväll till exempel.

Jag tävlar mot mig själv och springer med mobilen i ena handen och husnyckeln i andra. Första gången vi var ut, den 4:e alltså, fick jag totaltiden 27.51.71 Och sedan dess har jag satt rekord varje gång.

Idag lyckades jag precis komma under 12 minuter på båda varven och stannade stoppuret på 23.55.25 Har alltså förbättrat tiden med nästan fyra minuter på bara en och en halv vecka! Och idag kändes det ändå hur segt som helst. För det är inte raka spåret precis, det finns en och annan backe som suger kraft ur benen. Undrar om det kan gå ännu lite fortare...? Jag blev jätteöverraskad när jag såg tiden.

Efter joggingen blir det raka vägen in i duschen för mig men Jon tränar lite extra på pilatesboll och på träningsmatta.

Allt för att kunna äta mer gott... Nej, nej, nej, allt för att vi är så hälsosamma människor förstås! /Jenny

Igår kändes det nästan lite som julafton. Vi gick omkring här hela dagen och väntade och väntade på att åka iväg och se Harry Potter och Dödsrelikerna del 2. Jag tror aldrig att jag varit så spänd och nyfiken på att se en film förut!

Det här blev vår första nattbio, och vi var långt ifrån ensamma på biografen. Filmen kördes i två salonger, både i 3D och 2D, så det var riktigt trångt med förväntansfulla biobesökare.

Men innan filmen skulle starta nattvandrade vi i Skövde centrum. Tiden gick långsamt och det kändes som om vi gick och gick, och tiden ville aldrig närma sig tolv.

Det kändes overkligt att plötsligt sitta där och invänta de storslagna Harry Potter-filmernas utgång. Känslorna var blandade. Dels ville vi veta, dels ville vi inte att det magiska äventyret skulle ta slut.

Klockan 23.59 skulle filmen starta och för ovanlighetens skull började den i tid, och vi slapp till och med reklamen innan!

Det här blev en omkullkastande natt, helt olik någon annan, och nu har vi sett slutet. Utan att avslöja för mycket kan vi i alla fall berätta att filmen bjöd på mycket spänning, en del skratt och massor däremellan. Vi gick absolut inte missnöjda därifrån, men vi kände ett visst vemod över att sagan nu är all.

Filmen väckte en del frågor och det hade inte gjort något om filmen varit dubbelt så lång! Vi hade gärna velat veta mer om mycket, kanske finns det att läsa i böckerna.

Vi såg filmen i 3D, men återigen måste jag tycka att det är en överskattad teknik. Särskilt på den här filmen som var en sådan nagelbitare ändå och hade gott om anmärkningsvärda effekter.

Men betyget för Harry Potter och Dödsrelikerna del 2 blir mycket väl godkänd och detsamma får hela den här fantastiska filmserien. Vi älskar att de är så genomtänkta. Det magiska, mörkret, äventyret, humorn, karaktärerna, kampen mellan gott och ont - ja, filmerna har helt enkelt allt!

Jag skulle gärna se om filmen redan ikväll... /Jenny

Detta läste vi på bakrutan på en EPA-traktor igår. Observera att bilen står still... dock inte för vår skull.

Det är tisdag. Det är Allsång på Skansen. Och vi gör precis som alla andra.

Ps. Måns är bäst!!! Och det tycker alla andra också...

Dagens matidé var pizza, även om vi först hade tänkt göra det lätt för oss och besöka en pizzeria. Men husliga som vi ändå är, gjorde vi själva det som islänningarna envisas med att kalla "flatbaka".

Jenny bakade en traditionell Margarita... medan jag experimenterade hejvilt med min pizza: currystekt squash, lök och vitlök, toppat med ett knäckt ägg. Jenny rynkade på näsan och döpte den (pizzan alltså, inte näsan) till "Sqägg", fyndigt nog. Det var riktigt gott, även om jag inte riktigt tror att namnet kommer att bli någon hit... Ciao ciao! /Jon