Löpbandet genererar ju rörelse också, men att vara utomhus och röra sig är ju så mycket bättre. Och på sistone har jag faktiskt tagit mig ut på några löprundor. Jag har fortsatt träna i minst 30 minuter varje dag, varvat med löpband och uteträning, så där har jag inte släppt något.

Jag funderade på att skippa träningen den dagen vi var till Göteborg och Disney on Ice, men inte då. Jag tog löpbandet innan vi for, så vi får väl se vad det blir som gör att att jag kommer missa min första träning sedan 7 augusti 2023...

Jag tar minst 30 minuter per gång och märker ju att formen har tappats en del eftersom jag inte tränat lika intensivt. Nu siktar jag på att klara 6 km under 30 minuter igen. 28.47 är mitt PB, så jag har ju gjort det förut. Jag försöker också dagligen att lägga till lite styrketräning i form av bland annat armhävningar och situps för att träna styrka är inte helt oviktigt och så lite övningar för att inte få ont i knäna igen. /Jenny 

Det råder just nu brist på bland annat min blodgrupp, därför tog jag mig igår till Blodcentralen i Skövde för att lämna en halvliter. Denna gång tog de även ett extra blodprov för att mäta mina järndepåer, ett jättebra sätt att hålla koll på hälsan, och resultatet får jag veta vid nästa blodgivning som ska firas stort - 50-årsjubileum blir det ju då! 

Blod och blodplasma behövs ständigt inom sjukvården, och är du nyfiken på vad det innebär och kanske funderar på att bli blodgivare hittar du mycket information på GeBlod.nu.

Det dröjde ett tag innan vi fick tag i en passande skiva till utomhuspingisbordet, men nu är den på plats på ställningen och inbjuder till spel på trädäcket. Balans, reaktionsförmåga, koordinationsförmåga, rörlighet, frisk luft - det finns flera fördelar med utomhuspingis!

Jag höll i träningen under jullovet, även med lättare förkylning och fortsatt knäsmärta, men 30 minuter per dag blev det. Dock de flesta gångerna inomhus och den träningen har stundtals varit svår att göra så där intensiv som jag skulle vilja, men har lutat mig mot att all rörelse ändå är bra rörelse.

Viktmässigt har jag klarat mig ganska bra, några hekto som ska bort bara efter att ha haft ändrade kostvanor när vi varit lediga. Och nu är jag nästan helt återställd i de överansträngda knäna, en smärta som höll i sig i nästan sex irriterande veckor, så det kommer förstås att underlätta för träningen.

Vädret har ju varit rätt kasst för utomhuslöpning, så då har det istället blivit löpbandet som fått komma till användning. 5 km på löpbandet i 10 km/h har visat sig vara väldigt mycket jobbigare än att springa ute, även om man tydligen inte anstränger lika mycket muskler på löpband jämfört med ute. Det verkar i alla fall vara ett bra sätt att komma tillbaka konditionsmässigt.

En ny kurs har också dragit igång, och nu läser jag "Mental träning" och jag hoppas att den ska bli lika intressant som jag har förhoppning om. Nu ska hörnstenarna kost, rörelse och sömn vävas samman så att studierna ska flyta på, det blir en bra början i alla fall. /Jenny

Sedan den 10 september hade jag dagligen fram till igår varit ute och löptränat en gång per dag. 72 sammanhängande dagar och närmare 50 mil, om jag räknat rätt, och det blev aldrig mindre än 6 km per dag.

De senaste veckorna har dock varit kämpiga, för knäna krånglar. Först vänstra, sedan högra, sen ont i foten och så båda knäna och så nu mest det vänstra knät.

Det har ju inte alls varit lika roligt att träna när det gjort ont, och kanske inte så bra att träna då heller men jag har ju gillat det. Igår fick det istället bli inneträning, skönare för knät och faktiskt lite skönt att inte jogga i snö...

Viktmässigt sköter jag mig också och har nu stannat till vid målet. Det blev plus minus noll i måndags, med en total viktnedgång på 30,8 kg fortsatt. Och träning 472 dagar i sträck! /Jenny

Först tänkte jag bara ta 7 km men tvätt och tråkig läxa om 1800-talet lockade inte så jag skolkade med några kilometer till. Och det blev personbästa. /Jenny

I och med att jag satte personbästa igår på 6 km med 28:55 så ville jag testa något annorlunda. Tidigare har jag bara sprungit 7 km så jag gav mig ut för att göra det igen.

Och... det gick så bra att springa så jag bara fortsatte med målet en mil i bakhuvudet. Det är en sträcka jag förstås varit sugen på, men aldrig vågat mig på för jag har inte trott att jag skulle orka. Jag sprang och det forsatte gå bra och plötsligt hade jag tagit mig 10 km, kanske inte så plötsligt men jag orkade en mil.

Och jag gjorde det under en timme!

Så det blev flera rekord, längsta och snabbaste, på en och samma gång i och med att jag aldrig tidigare sprungit så långt, och det märkliga var att det här var en så lätt joggingtur att jag faktiskt hade kunnat fortsatt ytterligare. Och lite till blev det ju i och med att jag fick ta mig hem också för det var inte så lätt att beräkna en mil så där i farten.

Men en mil på 51:28 - jag är förvånad. /Jenny