Veterinären ringde just och meddelade provresultatet. Nalle har ingen urinvägsinfektion och det var skönt. Men han har för rikligt med kristaller i urinen för att det ska gå obehandlat. Han kommer att behöva ett specialfoder och det ska råda bota på det.

Ska tillbaka om två månader med ett nytt urinprov och då ska han även få en till hormonspruta. Om det inte var för urinskvättarna på golvet hade vi aldrig misstänkt att något inte står rätt till.

Han är precis lika pigg som vanligt och alltid redo när något ska hända. Det känns väldigt bra. För vi har varit med om sämre tider med vår lille nallebjörn... Och i sådana här stunder, när han inte är frisk, påminns vi om de gångerna.

Innan vi fick ett ordentligt svar på varför han plötsligt började halta blev det några vändor på röntgenbordet. Först var det något fel på någon kota i halsen eller vad det nu var för dumt svar vi fick. Visste ju inte att det var dumt då, men det var inte det som var fel. Det var hans höfter som spökade visade det sig senare. Mycket dåliga höfter.

Det får han medcin för dagligen nu och kommer så att få för resten av livet. Men medicineringen fungerar, för nu rör han sig obehindrat igen.

Men gången han skrämde oss mest var ändå när hans pyttelilla sår ovanför ögat blev infekterat. Då var det verkligen illa. Hela ögat blev igenmurat, han fick hög feber och vi tillbringade flera timmar på veterinärstationen.

Men Nalle är en riktig tuffing när det gäller svåra saker. Värre är det när han ska bli kammad, då är han världens mest hårömma vovve som gnäller för minsta lilla...

Vi kom hem alla tre den gången men Nalle blev sämre igen strax därefter och då var det Djursjukhuset som gällde. Då behöll de honom.

Kändes som om det var i flera månader även om det bara var några dagar. Ingen kan ju ta hand om vår baby som vi... Du skulle hört glädjesången som han framförde när han återsåg oss efter de dagarna! Men då var han knappast snyggaste hunden i stan...

Men även från det här eländet tog han sig ur, kvar är bara ett litet, litet ärr. Och vi hoppas att han inte har något minne av den där besvärliga tratten (kände inte till det uppblåsbara skyddet då) han tvingades ha medan alla sår läkte. Alla hundars mardröm!

Så, det kunde vara mycket värre. Men med nytt foder ska vi får bukt med de här kristallerna - så får vi allesammans fira jul igen!

 

kristinakicki@yahoo.se

3 november 2010 09:07

Jag blir oxså påmind om det som hände Nalle.
Hur jag och Susanne helade och helade.
Och sen den underbara känslan när han blev bättre.
Det är ingen billig hund ni har.
Han är dyrbar på alla sätt.
kramar

http://kristinakicki.bloggplatsen.se/kristi

 

Linda

4 november 2010 16:12

Awww, krya på fina Nalle!!

http://babymelody.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På förmiddagen var det Sommarsagostund på biblioteket och jag var där med Lin och Sia. Det fanns också andra aktiviteter som att räkna snäckorna som var gömda här och var och även gå en Mamma Mu-inspirerad tipspromenad. Vi hann med båda två innan sag...

Två plus i rad vid invägningarna ville jag verkligen inte ha så i veckan har jag steppat upp träningen. Jag har börjat jogga utöver min "vanliga" inomhusträning på 30 svettiga minuter.     I onsdags testade jag jogga 2 km. Det tog 10:56 minu...

  Lite bortkomna kände vi oss allt på denna gigantiska spelmässa som vi besökte i Jönköping igår. Men Ian och Loe hade önskemål om att få besöka DreamHack och det var ju faktiskt så att det fanns något för alla.Den förste som vi ramlade över var...

Lin har nu läst ihop till det sista läsmärket, det svarta, och hon var superstolt när hon hämtade ut det. Vi har förstås valt böckerna som hon ska läsa och suttit med henne och tipsar återigen om det här motiverande sättet i lästräningen. Talong finn...

En petunia night sky och en petunia circus sky var det bara kvar i blomstället när vi skulle köpa - vilken tur! Och ännu mer tur att jag fick liv i dem då båda hade nära döden-upplevelser. Dessa blommor är ju så ljuvliga och alldeles i närheten av dä...