Igår hade barnen ingen aning om vart de skulle när de tidigt på morgonen satte sig i bilen. "Norrut för något kul" hade vi berättat för dem. Målet var Örebro och Andy's Lekland.
När vi svängde av såg de dock först IKEA och blev väl lite lätt besvikna när de trodde att det var dit vi skulle. Och det blev ju i och för sig ett besök där också, men först efter leklandet.
Självklart blev de glatt överraskade när vi stannade till på parkeringen till Andy´s, men det var inte slut med roliga överraskningar där.
För inte långt efter oss rullade en till bil in på parkeringen - inga mindre än familjen Wadström och därmed dök det upp ett gäng kära lekkompisar. Jättekul för alla!

Till skillnad från andra lekland som vi besökt så har Andy's både en del för aktiv lek och en för rollek och det är ju toppen att kunna varva och utmana både kropp och knopp.

Lin var vaken under en längre tid av besöket och passade på att utforska lite av varje och det var säkert roligt för henne också. Vi hade väl hoppats på att första steget skulle ha tagits här, men det låter vänta på sig. Vi andra tog desto fler steg i stället.

Vi fyllde på med lite energi och så körde vi på lite till bland rutschkanor, pizzabak, biltvätt, vulkanklättring och annat- Vissa av oss försökte sig till exempel på en Wrecking ball à la Miley Cyrus... så, ja, vuxna hade det riktigt sköj också!

En liten film från resan:

På sistone har vi levt Lucia med verser, sånger, tecken, kläder och annat. I veckan hade Isa med sig det här supersöta luciatåget som hon gjort på förskolan.

Och igår kväll var det dags för finalen: luciatåg för Isas förskola. Isa ville vara Lucia så klänning, rött band, även tärnljus, luciakrona och lockigt hår ordnades och hon var jättefin. Hon sjöng och läste sin vers med några förskolekompisar.

Småbarnsluciatåg är ju så otroligt charmiga. Det är en stor förskola så tillställningen hölls i kyrkans samlingssal och det var ganska fullt. Vi var där tidigt för att få plats längst fram.

Efter barnens framträdande dukade vi upp den medhavda fikan och mumsade på tillsammans med barnens kompis som suttit med oss och tittat då vännen och mamman jobbade med barnens luciatåg. Vi satt en stund tills det var dags att gå hem för att få barnen i säng. Dagen till ära var förresten alla barnen uppklädda á la lusse och de var alla så söta.

Och faktiskt att de sjöng en liten snutt också, i alla fall de två stora, men de små är ju underhållning de med.

Aktiviteter avslutas och aktiviteter startas, det är ett sådant läge nu. Öppen gård hör till en av de som nu vilar från besökare till nästa säsong. För oss blev det bara två besök under sommaren, andra gången idag, men det var nog ändå tillräckligt för att hålla barnens intresse uppe. Idag hämtade vi upp kompisen Ellen som var med och det gjorde ju det hela ännu roligare förstås.

Fina vänner, små och stora, på besök idag igen. Men trots lek varvat med bad utomhus så valde barnen att gå in och sitta i fläktens kylande drag för en stunds pärlande.

Fika, fina samtal och flera timmar av lek - vilken eftermiddag!

Ja, då och då händer något lika överraskande som roligt. Som när en barndomskompis från Piteå, som man inte sett på över tio år, helt plötsligt dyker upp hemma hos oss. Det hände igår kväll. Andreas är en duktig tävlingsskytt och hade rest ända ifrån Norrbotten för att tävla i SM som detta år hölls i Skövde. Och det skulle visa sig att hans tremänning (syssling), som Andreas fick bo hos under tävlingsveckan, bokstavligt talat bor ett stenkast från oss - faktiskt på samma gata! Ibland är världen bra liten...

Gamla polare från tiden det begav sig...

Det blev såklart en hel del prat om gamla tider, gemensamma bekanta, roliga minnen och vem som hade bränt ned vilket hus (!), men tiden gick alldeles för fort och snart nog var det dags att säga hej då igen. Nu hålls ju inte skytte-SM varje år i Skövde, men vi får väl hoppas att det ändå inte dröjer tio år tills nästa gång vi ses. Även om tio år nuförtiden går fortare än vad tio år gjorde för tio år sedan... /Jon

Våra vänner Simon och Therese har varit så snälla och ställt upp som barnvakter när Loe och Lin kommit till världen. Vid båda förlossningarna blev det mycket längre barnpassning än vad vi hade räknat med, men de har utan minsta antydan tll missnöje tappert passat våra små vildbasar timme in och timme ut - och sen gjort det igen!

Idag kom hela familjen förbi för att hälsa på vårt senaste tillskott, och med sig hade de presenter till alla barn, inte bara "dagens kändis". Jag blev alldeles varm inombords. Känns som det borde varit vi som överöst dem med presenter, för de har ju givit mig möjligheten att få vara med vid födseln av två fantastiska barn (och även vid rutinultraljudsundersökningen av Lin), men just nu kan jag bara med ord försöka beskriva hur tacksam jag är över att få ha dem som vänner. Vänskap är en av livets största gåvor, som man aldrig får ta för given, och jag hoppas att jag framöver någon gång får chansen att återbörda åtminstone en liten del av all deras givmildhet. /Jon

På förmiddagen blev det en vända till friluftsområdet Rankås en bit härifrån. Vi tänkte låta barnen springa av sig lite. Dessutom lånade vi med oss ett par bonusbarn med spring i benen. Och så fika på det!

... men SÅÅ varmt det har varit idag. Lite flängande på förmiddagen och sen en eftermiddag i trädgården med kompisen Jenny och hennes två godingar. Tre timmar aktiv utelek - nu måste de väl ändå sova gott?! Barnen lekte med allt möjligt och den lilla charmiga poolen kom till användning ganska snart. Med lite varmvatten i blev det en hel del lek i den också. Jenny fyllde år i lördags, det var det egentliga skälet till dagens träff, och vi har sedan en mindre evighet tillbaka givit varandra nagellack i present på varandras födelsedagar... som en symbol för att vi båda är kassa på att få långa fina naglar. ;) Symbolisk present överlämnad. Det här blev en riktigt härlig eftermiddag! /Jenny