... en lekstuga som inte mådde så bra. Lekstugan hade haft många barn på besök och blivit gammal. Det hade börjat göra ont i stugans sockel och sakta men säkert började stugan att längta till lekstugehimlen.

Och en dag fick gammelstugan sin önskan uppfylld och lämnade plats åt framtiden. Den nya lekstugetiden kunde snart ta sin början.

Men unga friska lekstugor växer inte på träd... Sökande efter ett nytt litet hus påbörjades och familjen letade på en magisk plats som kallades Blocket. Och där hade de tur! Det fanns en stuga som kunde bli deras. Mamman hoppade jämfota av glädje!

På en glänsande springare kom den nya lilla villan hem till familjen. Helt utan att pappan i familjen beklagade det hela något!

Men familjen var rädda om sina familjemedlemmar så de hade stängslat in trädgården. Och det var just innanför stängslet som stugan skulle stå.

Men pappan viftade med sitt trollspö som han givit namnet Nokia och som från ingenstans kom en stor mäktig örn flygande och lätt som en pannkaka tog den tag om stugan och lyfte den. Den lyfte stugan så högt upp att garaget såg pyttelitet ut!

Det dröjde inte länge innan stugan stod stadigt på sin grund.

Jättelätt bortsett från att det vackert grönskande körsbärsträdet med det mystiska hålet blev uppäten av en orange bäver med gigantiska huggtänder....

Här skulle man ju kunna tro att allt var redo för tebjudning. Men så var inte fallet. Den nya stugan hade haft några år fyllda med barnlek och börjat se lite vissen ut på utsidan. Den behövde en uppfräschning!

Nya glada färger gjorde susen och nystugan började åter att skina som en sol. Det här var precis vad den längtat efter så länge.

Stugan blev som pånyttfödd. Och även om den hittills levt ett lyckligt liv som inte tärt så mycket mer än på ytan, trivdes den bra med sina nya nyanser.

Det var ju ett tag sedan som barnen lekt hos stugan. Den såg verkligen fram emot att åter höra barnskratt eka mellan sina knutar.

Särskilt nöjd blev nystugan med sin framsida. Flaggan vajade vackert i topp, välkommen-skylten var på plats och en postlåda var uppsatt så stugan kunde ta emot brev med O.S.A. om framtida tepartyn.

Det här var ju bara för mycket för en sedan en tid tillbaka bortglömd lekstuga. Men det kom mer! Stugan hade fått ett namn. Nu hette stugan Lilla Lekvilla! Det lät så underbart vackert i stugans takpapp att verandan log brett.

Lilla Lekvilla har redan träffat den lille killen som ska leka med stugan framöver. Och stugan tror att de kommer att få många lyckliga lekstunder tillsammans. Lilla Lekvilla är så euforisk över den här nya vändningen som stuglivet tog. Det här kommer att bli så bra, tänkte Lilla Lekvilla.

Både tid och färg tog slut.

Det här håller vi på med. Började igår, hållit på under dagen och lär fortsätta under kvällen och säkert även imorgon och långt efter det...

Rött har blivit rosa, det omålade träet invändigt har blivit vitt, det vita utvändigt ska bli babyblått. Vi har tjuvstartat med inredningen också.

Lekstugan kommer förhoppningsvis att bli ett roligt tillhåll för Ian framöver, men stugan kommer också att fungera som förvaring för trädgårdsmöbler med mera.

Det kommer att dröja innan Ian kommer att kunna leka här, men att vara ute i god tid är ju liksom vår grej. :)

Jon har arbetat hårt med att få hem en lekstuga och sedan få den på plats. Lekstugan som stod här tidigare rev han häromdagen, för den var i så dåligt skick att det inte var någon idé att ha den kvar. Men vi ville ju ha en lekstuga.

Efter att ha brottats med alternativen att köpa begagnat, färdig eller i byggsats landade valet på en bättre begagnad. Kruxet var att få hem en och sedan få in den på tomten.

Jag hittade en stuga som såg fin ut på Blocket och där kunde det lösas smidigt med att få på den på ett släp för säljaren hade tillgång till en lastmaskin.

Jon och Nalle for iväg till trakterna kring Mariestad och hämtade hem den. Lättare sagt än gjort men hem kom alltsammans. Jon förberedde så att den här stugan skulle få en bättre grund att stå på än den gamla som sjunkit ner i marken och blivit röten...

Vi hade fått tips om att Stenåsens Kött och Svets hade en lastmaskin med kran. För vi har ju stängslat in tomten och stugan ville vi gärna ha på samma ställe som den gamla stod. Skulle det inte gå att lyfta in den - över garaget! - skulle vi få göra en Mannerström och ställa ned den över häcken och rrrulla den på plats.

Igår kväll hämtades stugan hem och idag på förmiddagen skulle den ställas till rätta, för släpet var ett hyrsläp som behövde tillbaka så inte det här skulle bli en alltför dyr affär...

Ian hann se en del av lyftningen som en trevlig man från Stenåsen utförde.

Mannen med lyftmaskinen var här och kikade och kom fram till att det skulle gå bra att lyfta stugan över garaget och på plats. Jag skulle ju iväg på mammagruppsfika men jag och Ian hann se stugan lyftas upp.

Men det var inte så lätt att passa in stugan så Jon fick gå och hämta motorsågen och kapa av ett av körsbärsträden på mitten. Fast det fungerade också bra.

Det är en del fix med grunden kvar, måste ju se till så att det blir jämt och håller, och vi har pratat om att flytta stolpen för bevattningen. Sedan ska vi städa lekstugan och ta vara på grejerna som var lämnade i den. Om vi målar den invändigt återstår att se, men att måla den utvändigt har vi planerat. När det nu blir. Men nu har vi i alla fall en fin lekstuga!

Tillbaka på Moder Jord.

Ja, vilken resa denna lilla lekstuga fått vara med om. Igår åkte den släpvagn och idag svävade den högt i det blå. Hoppas den kommer att gilla sitt nya ställe. Vi tror i alla fall att vi kommer att trivas med att ha den här i vår trädgård. /Jenny

Fast först storstädade vi inne, sedan skulle Nalle rastas, sedan skulle vi äta, efter det hade Ian vaknat och skulle äta han också. Men sen kom vi oss ut. Det går ju inte att bara göra saker nuförtiden...

Jon började klippa gräset. Han gjorde ett försök att vara miljövänlig (som han brukar vara) och köpte miljöbensin till gräsklipparen, men se det tyckte inte maskinen om och gick i otakt. Riktig bensin fick det bli. Under den pausen passade jag på att rensa i rabatten, klippa bort döda grenar i vinbärsbuskarna och så vidare. En hel skottkärra fick jag ihop.

Det var ju inte riktigt meningen att det skulle bli så mycket. Under tiden lekte Jon med Ian och Ian fick testa studsmattan för första gången. Han gillade den! Men så verkar han ju vara förtjust i det mesta så länge det händer något... (Som inte låter farligt.)

Nu ligger dock Ian och sover. Jag badade honom och smorde in honom och sedan myste vi framför teven till Barnkanalen (där Shere Khan kallade Mowgli för tölp...) som Ian höll på att somna till. Det blev en lång dag med mycket tid utomhus för honom. Bara att ta fram vällingen och efter den slocknade han i sin säng. Och där hoppas vi att han sover gott tills imorgon bitti.

I trädgården blev det trimmat efter vad batteriet till trimmern lät oss. Hela baksidan hann jag dock med innan batteriet dog. Vi får ta resten imorgon. Det var ändå lite mer som stod på listan över det vi tänkt göra idag som inte hanns med. Bara att flytta fram det som återstår, för nu har vi gjort kväll från trädgårdsarbetet.

Grillen är igång och vi ska njuta av en sen middag på tu man hand, och så med Nalle i närheten förstås. :) /Jenny

Nej, så heter de säkert inte. Men i brist på bättre namn och kunskap om vilket så låter det väl bra...? Det fortsätter att komma upp lite av varje i trädgården som vi inte lärt känna så väl än. På framsidan har vi upptäckt de här tulpanparet vars blad är liksom lite spetsiga. Jättefina är de i alla fall!

Grästuva, vitsippa, tulpan, krokus, pingstlilja (eller påsklilja...),

fler tulpaner, dill, nån sorts blomma och rädisor.

Efter allt sågande, grävande, släggsvingande, huggande, slitande, ryckande, bändande, svärande, släpande och kånkande på sistone, har det blivit en hel del skräp...

Före...

Nu är i alla fall både trädgård och förråd hyfsat i ordning. Kvar återstod bara att köra iväg bråten till återvinningscentralen, något jag gladeligen gjorde idag. Hellre det än att allt ska hamna på "tippen". Tompallarna från vinterns pelletseldning körde jag bort och skänkte till en lokal vedhandlare, för de var alldeles för fina för att slänga.

Andra vändan...

På ÅVC märktes det att alla andra också vårstädade. Ett mindre kaos av bilar, släp, traktorer, lastmaskiner och lastbilar trängdes därinne, och alla containrar och avstjälpningsplatser var mer eller mindre fullproppade. Dammet yrde omkring i den kraftiga vårblåsten, och jag fick en aning om hur det kanske kan vara att hamna i en sandstorm... 

Jag hade nog med mig närapå allt som går att återvinna, och det är inte alltid lätt att veta vad som ska vart. Jag fick rådfråga en anställd, som till och med hjälpte till att lasta av de tyngsta sakerna. Sånt blir man glad av!

Allt borta!

Innan hyrsläpet återlämnades, hann jag med en runda till Cheapy i Skövde för tio säckar jord och mer gräsfrö. Nu är jag lite mör i kroppen och seg i knoppen, men vad gör det när den där härliga känslan av städad tillfredsställelse börjar infinna sig? Hoppas den håller i sig ett tag. För även om det är roligt att återvinna, är det rätt skönt att inte behöva göra en sådan här tur alltför ofta... /Jon