Det har faktiskt gått fortare med husmålningsarbetet än vad vi räknat med. Och ändå har vi ju inte hållit på dagligen, utan roat oss också. Det är bara baksidan som återstår och en liten bit på ena kortsidan. Men vi pratar om att måla sockeln också.

Det senaste som vi jobbat med är framsidan på vårt lilla hus.

Före.

Under tiden.

Efter.

Framsidan är nymålad, entrétaket är rivet och ersatt med ett nytt, den gamla utebelysningen är utbytt mot en snyggare och fräschare lampa och vi har till och med bytt ringklocka.

Nya melodin påminner om "havet är djupt, havet är djupt, nere på botten, här är det toppen, titta och njut" och det blir man ju glad av!

Men givetvis är det ett och annat som återstår. Att byta ut den fula dörren skulle vara jättekul, samt att byta alla fönster och göra ett nytt på vänster sida om ytterdörren. Detta är dock något som kommer att få vänta (på pengar...).

Inom rimlighetens gränser ska vi ju då måla hussockeln, men vi ska också göra en egen husnummerskylt med bokstäver. Bokstäverna ska sågas ut i MDF och sedan på något vis fästas på en plexiglasbit och det kommer att bli så snyggt så. Kanske att vi även kan få dit belysning över skylten...?

Vi kämpar på med våra projekt, men det ena verkar hela tiden leda till det andra och vi kommer nog aldrig att bli helt färdiga. Men vi är mycket nöjda med det som vi väl får gjort för vi har varken all tid eller alla pengar i världen.

Vi gör det bästa av det som är!

Åtminstone är det gamla entrétaket snart ett minne blott. Jenny och jag började prata om det när vi skrapade framsidan, och kom fram till att ett nytt tak över dörren skulle bidra till den allmänna uppfräschningen av vår kåk.

Sagt och gjort. Ett nytt tak var redan inhandlat från Jula, så idag drog jag fram hela arsenalen av "vapen" från källaren: hammare, bräckjärn, mejslar och den lilla tigersågen som fortfarande låg kvar i sin kartong. Äntligen fick jag tillfälle att pröva den! Sedan gick jag loss på åbäket, som visade sig vara väldigt robust byggt. Förr gjorde man minsann saker för att de skulle hålla...

Både jag och tigersågen fick bekänna färg, och efter lite envishet (och tveksamt godkända arbetsställningar...) började jag få bukt med det hela. Bräda efter bräda bändes eller sågades upp, och inne i taket hittade jag mängder av gamla getingbon och döda insekter. Inte så fräscht, men desto bättre känns det att göra detta jobb.

Jag hann inte färdigt rivningsarbetet innan Ian skulle sova, så Jenny och jag fortsatte istället med att måla den västra kortsidan. Det var blåsigt, och längst uppe på stegen svajade det rejält i vindbyarna. Till råga på allt försvann alla moln och den relativt starka kvällssolen började skina på den nymålade väggen. Färgen torkade på tok för snabbt, och det hjälpte inte ens att jag förbannade vinden och solskenet, eller sjöng Markoolios "vi vill ha moln, moln, moln, mera moln..."

Till slut var vi trots allt färdiga, och nu återstår bara ett andra varv med färg på de båda gavlarnas överdel innan mer än halva jobbet är gjort. Det kommer att bli så fint så. Nu ska dock denne grovarbetare ta en dusch, för jag har bra mycket bôs från gångna tider på mig... /Jon

Jon har fått dra största lasset när det kommit till förarbetet inför målningen. Det är en del steg att ta sig igenom. Sedan är det väntetider på det mesta. Mycket som ska torka. Det senaste som vi väntade på var att rostborttagningsmedlet på vissa spikar skulle göra sitt. Ian nattades redan klockan sex och vi fick tid över till annat. Och det blev ett par timmar över som vi kunde lägga på att börja måla.

Färgen vi valt heter Warm-Weiß och är inte riktigt vit, men åt det ljusare hållet. Nu hade det börjat skymma när vi målat färdigt den här biten så det är inte så lätt att se nyansen kanske. Men nu har vi kommit igång med målning också. Bara att hoppas på drömvinsten så vi kan få råd med att byta fönster och ytterdörr också för det skulle göra ännu större skillnad! /Jenny

Sedan Jon snickrade ihop det fina trädäcket har våra trädgårdsmöbler känts lite fjuttiga. Ett runt bord och fyra stolar och det är knappt man får plats med allt när vi ska äta. Men idag tog Jon en sväng till Jula för vi kom fram till att vi skulle behöva ett nytt entrétak. Lång trist historia... När han ändå åkte var det fick lite annat som fick följa med hem också. Som ett större utebord med stolar och en sidoparasoll med vev som skuggar riktigt bra. Det gamla runda bordet får stå kvar som avlastningsbord vid t.ex grillning.

Enda felet med den här uteplatsen nu är att det istället är klotgrillen som ser liten ut. Alltid ska det vara något... /Jenny

Länge har det varit ett stort hål i häcken som förra ägare använt till inkörning av bil/husvagn. När vi stängslade i höstas gjorde vi det lätt för oss och satte bara upp en bit fallskärm där som in- och utsynsskydd för Nalle. Tiden fanns ju inte riktigt då till allt vi ville göra. (Inte för att den finns nu heller men ändå...) Under förmiddagen har vi planterat sex plantor sibirisk ärtbuske. 1000 kronor för bara den här lilla biten så vi hoppas verkligen att den ska ta sig och bli lika fyllig som övriga häcken. Här håller vi på med lite av varje alltså.

Före... och efter. Men riktigt så lätt och fort gick det inte förstås.

Tvättning pågår.

Förarbetet är inte det roligaste precis, men ju bättre det görs desto längre tid tills vi behöver måla om nästa gång. Vårt hus är inte jättestort och vi hoppas att det här inte ska ta alltför lång tid. Vi ska försöka varva målningsjobbet med skojiga dagsturer i sommar för att få lite semester tillsammans också. Sedan sätter Ian till viss del takten för oss också...

Efter en titt på Hemnet hittade vi det här huset och den 11 juni i fjol var vi på husvisning. Éfter det gick allt ganska fort. Det var bara runt två månader till bebisen skulle komma, men vi la ett bud som säljarna till vår stora lycka accepterade.

Den 13 augusti, med mindre än två veckor till bf, fick vi nycklarna. Badrummet behövde renoveras så det arbetet påbörjades direkt och uppskattades ta 14 dagar.

Under tiden höll vi på med stängsling, målning, packning och annat vi kunde göra. Bebissakerna fick stå kvar i lägenheten in i det längsta, men Ian ville inte komma så vi hann flytta in. Runt en vecka bodde vi i huset innan Ian kom.

Under dessa nio månader har vi hunnit med en hel del! Mycket återstår men vi är så nöjda och trivs jättebra här.