Detta är början på slutet...

Vi har varit på bio! Det händer minsann inte så ofta. Men idag bar det av till Skövde för att se den sjunde Harry Potter-filmen, Harry Potter och dödsrelikerna del 1. Och eftersom filmen är så lång (två timmar och tjugosex minuter för att vara mer exakt), bullade vi upp med lite "nödproviant"...

Nu visade det sig att filmen var så spännande att vi knappt fick i oss något godis alls, annat än under reklamen före. Sällan har nästan 2 ½ timme passerat så fort! Okej, det var väl inte abrakadabra och hokus pokus hela tiden, men vi satt ändå som trollbundna. Att flera av våra favoritskådespelare var med, gjorde ju inte filmen sämre på något sätt. Alan Rickman givetvis, men även Bill Nighy, Rhys Ifans... ja, det blev en del "men, det är ju han!"-utbristningar.

Det har snart gått tio år sedan vi först bekantade oss med J.K Rowlings magiska värld, och det är uppenbart att filmerna blir allt mörkare med tiden. Varje film är speciell på något sätt. Utan att hunnit smälta denna helt ännu, skulle jag spontant säga att fotot var annorlunda. Filmskaparna har lyckats förmedla känslan av att vara utelämnad, isolerad och på flykt genom att välja karga, ogästvänliga platser att filma på, samt att ge filmen en gråkall ton.

Ändå finns både värmen och humorn kvar från tidigare filmer, även om humorn må vara lite svartare och värmens låga lite flämtande. Men det är bäddat för en spektakulär final i den sista filmen.

Sista filmen, ja... Det känns faktiskt lite vemodigt att den här långa sagan snart är slut. Men sånt är livet, även ett magiskt sådant. /Jon

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lin och Sia var med på Afternoon Church i söndags. Eftermiddagen började med gudstjänst och avslutades med en massa roligheter utanför kyrkan. Barnen deltog i vinst varje gång-tävlingar med godisvinster, hoppade i hoppborgen, jagade såpbubblor och åk...

Ja, jag tar det personligt... och dissar tillbaka! Eller...? /Jenny     ...

I förra veckan hade Ian prao under ett par dagar. Han praktiserade tillsammans med sin fritidsledare i kyrkan och Ian tyckte mycket om det han gjorde på praktiken och trivdes väldigt bra med sin handledare. Som tack för dessa dagar överlämnade Ian en...

  Eftersom det blev som det blev i förra veckan så var Jon hemma och han fick sköta mer än vad han brukar av det som har med barnen att göra. Jag orkade eller kunde till exempel inte lämna och hämta Sia på förskolan så det gjorde han. I torsdags...

Vi trodde väl att det var Loe som var den som stod på tur att opereras, men nu blev det oplanerat som det blev... Nästa gång är det dock Loes tur. Loe kommer att behöva sövas en tredje gång i sitt liv då han står i kö för operation. Han ska operera i...