Som Lin hade längtat, och så äntligen igår var det dags: första simskolan! Med lite fjärilar i magen - fast mest med förväntansfull glädje -  bar det av till Molidens simhall i Karlsborg, där Lins tre äldre syskon också lärt sig simma. Och vår stora lilla tjej var jätteduktig; ombyte och dusch gick så fort att vi hann kolla in bastun lite innan samling. Under själva undervisningen var hon fokuserad på simlärarens instruktioner utan att låta sig distraheras alltför mycket av de lite mer stojiga och flamsiga simskolekompisarna bredvid, som ändå var något äldre än hon själv. Lin till och med dök ned under vattnet med ögonen öppna - utan simglasögon! Det hade varit helt otänkbart i somras... På vägen hem sjöng hon glatt med till förra årets Mello-CD för full hals, och efter en sen kvällsmat somnade hon snabbt och sov tungt. Inte konstigt efter en sådan prestation. Nästa simskolelektion är redan imorgon, och så ser våra tisdagar och torsdagar ut nu i fyra veckor. Förhoppningsvis är Lin sedan redo för att gå vidare till den större gruppen, med målet att hon kan simma när sommaren är här.

Som en lite extra uppmuntrande och peppande grej köpte vi en rosa märkessköld till Lin för kommande simmärken. Hon fick själv välja färg och skölden är tillverkad här i Tibro med återbruk av material från lokala företag, vilket kändes extra bra. För den som är intresserad av att se fler produkter finns företaget på Instagram under namnet Märkestavlor i Tibro (@markestavlor). /Jon

När vi en kväll i förra veckan fick ett lass med björkved levererat och dumpat på vår uppfart, teamade barnen ihop sig för att hjälpa till med att få in veden. De provade olika tillvägagångssätt och landade i metoden att Ian och Isa var "packåsnor" medan Loe och Lin lastade klabbarna på dem. Sedan hjälptes vi alla åt med trava veden, så nu får det väl vara kyligt ett tag till om det måste, kaminvärmen är rätt så mysig. Men allra helst vill vi såklart ha ljuset och värmen tillbaka! /Jon

Det är inte ofta som det blir sushi här, men ibland går vi Isa (och Jon) till mötes och köper några bitar. För många ser det godare ut än vad det smakar... och de flesta föredrog istället pannkaka. 

Ännu ett doftprov har kommit fram till mig och den här gången parfym från YSL. Och gillar man doften av vanilj så är den här ett perfekt alternativ då den har en väldigt fin vaniljdoft utan att på något sätt bli sliskig, med ljuva undertoner. Vaniljdoften kunde till och med jag uppfatta, men resten var omöjligt att precisera: ceder, kaschmirträ, patchouli, vanilj, bittermandel, jasmin, kaffe, lakrits, apelsinblomma, päron och rosa peppar. Manifesto från just YSL har jag någon gång i tiden haft som favorit, delvis för flaskan, men de här båda var väldigt olika i doft. Lämpliga för olika sorters tillfällen och jag tycker att Black Opium doftar underbart gott. /Jenny

Efter att i veckor ha stått still i vår platespotting stod den så där och väntade på oss. Bilen med 966. Nu är kanske proppen löst och vi kan få lite fart igen. Det gick ju nästan för fort där ett tag. Så nära men ändå inte.

I tisdags kväll var Loe med gänget i Tro, kropp och kärlek till den alldeles nybyggda gympasalen i den lika nyinvigda Ransbergs skola för att leka och ha roligt. Hela bygget var imponerande, inte minst den stora målningen på gympasalens yttervägg. Väggmålningen föreställer jätten Rane, som gett namn åt platsen. Loe hade jättekul och det lär bli fler vändor dit framöver. /Jon

I går var den tvåhundrade dagen på min viktresa och inte alla, men många utav dessa dagars luncher har sett ut enligt bilden. En quornsallad bestående av: quornbitar, majs, isbergsallad, gurka, riven ost, kokt ägg, sås och just nu även rädisgroddar (skulle varit alfalfa men ICA packade fel sort).
Jag är ganska less på denna sallad, men den är väldigt smidig då jag kan göra delarna i förväg och har dem färdiga i kylskåpet och så har jag lunchen klar för fyra dagar. Det tar ju också bort en del av det familjesociala men jag äter ju med Sia (och ibland Lin) om vardagarna förstås även om vi äter olika, och vid middagarna på fredagar och lördagar äter jag tillsammans med familjen, och då är ju maten mycket mer tilltalande.

200 dagar. Nästan 21 kilo minus. Bra kämpat, men tråkigt och tröttsamt. 

Ikväll blir det grillostburgare i briochebröd med bland annat picklad rödlök och strips och sås till. Längtar... /Jenny