Citronfjäril, bi, scillor... Och bara liiite kvar på snöhögen som skapades för barnens pulkaåkning i trädgården. På eftermiddagen släppte vi ut barnen i skalbyxor och popfleecear, men de blev snart högröda i ansiktena och plagg for av. Underbart! Lin låg och njöt härligt hammockgung.
Lika bra att hoppa över våren och gå direkt på sommar.
Det blev en cykeltur på tu man hand med Ian idag och en med Isa. Bäst att passa på när vädret är som det är och håller tummarna för att det håller i sig. Det känns fortfarande lite läskigt med dem i trafiken men med mer övning så blir säkert alla tryggare.

Ny nästan blank vecka väntar när vi lägger helgen bakom oss. Men ganska lurigt med förskoleklädseln för barnen nu tycker jag om det blir sådant här väder. Det är ju tyvärr ganska geggigt och som de håller igång blir det väl lätt varma även där. Nåja, det löser sig. Har ju både tvättmaskin och vatten i kranen. ;) /Jenny

Igår, en dag före den riktiga dagen, var vi på tremånaderkontroll på BVC med Lin. En liten stund var avsatt för pappasamtal också. Något nytt i programmet.
Men Lins besök var ju huvudanledningen och hon "utsattes" för en massa vaccinering: den vanliga tremånaders vaccineringen med sprutor i båda benen och oral påfyllning mot rotavirus. Sprutorna gjorde förstås ont, och igår kväll var hon så hjärtskärande ledsen.

Rotavaccineringen kan i yttertst få fall orsaka tarninvagation, men magen var inte spänd och så bajsade hon. Så det uteslöt vi. En dos alvedon fick det dock bli så hon inte ska skulle ha så ont och snart efter somnade hon och idag har läget verkat som vanligt.

Och liten blir stor. 59 cm lång och 5510 gram. Efter den knackiga starten är nu hennes viktkurva helt i fas. Och jag är halvvägs genom amningen (med förhoppning om en smidig övergång då). Vid nästa besök ska vi prata smakportioner. /Jenny

Vi hann med det vi tänkt under lovet... och kanske lite till. Mot slutet fick vi de lugnare dagar som vi hade hoppats på och då gick tiden nästan lite långsamt ibland. Och det var väldigt skönt att måndagen var röd så veckan blir kortare.
Igår sken solen härligt och tog mycket på snön. Vi premiärfikade på altanen eftersom det var så pass varmt där.

Under lovets sista dag passade vi på att fräscha upp Ian och Isas cykelminnen och tog en kortare vända med dem. Själva cyklingen satt väl där, men start och stopp kräver mer träning. Även Loe fick sitta på en "riktig" cykel med stödhjul för att testa på det så han också skulle vara delaktig i cyklandet.

Nu väntar några "vanliga" veckor innan det blir lite längre ledighet i och med klämdagar för oss alla igen i samband med Valborg och Kristi himmelfärdsdag.

Det fanns inte så många glassnyheter att få tag i när vi tänkt utföra årets test. Men några blev det och favoriten bland dessa blev Maraboustruten.

Igår försvann påskpyntet och idag det sista av påskmaten. Vi hade en lagom stor påsklunch med lite av varje så alla skulle bli nöjda, men det blev trots allt rester för idag. Bäst att det blev påsktårta kvar för den var riktigt god.

Barnen hade fått hjälpa till med att måla ägg och till den här påsken hade vi införskaffat en ägghållare så de målade äggen kunde stå som en slags centerpiece. Så trots att påsken försvann fort här så firade vi den ändå ganska traditionsenligt.

Idag har lite mer av sommarsakerna kommit fram i trädgården och lite mer snö har försvunnit, men det är fortfarande kalla nätter så det går långsamt. Och eftersom vi inte hade mycket planerat för dagen så blev det ett spontanbesök till Stellas Lekland.

Vi drog ett första april-skämt i förväg (japp, alltid före!) och sa att vi skulle åka till Skövde och köpa nya strumpor till mig och att de skulle behöva sitta i bilen och vänta med pappa under tiden. Nästan så att vi hade väntat oss lite större protester innan, så det var oväntat.

På parkeringen utanför leklandet gick det upp för dem var vi var och lyckan var stor!

Det är väldigt skönt att vi lyckats med att få undan det vi hoppats på under det här lovet, även om det stundom varit väl intensivt. För det är ju inte alltid att man kan räkna med att få sova någorlunda om nätterna efter en händelserik dag. Beroende på när kvällens sista amning sker så blir det alltid en eller två amningar per natt.

Ian är den som sover bäst om nätterna, men han vaknar ju alltid så fruktansvärt tidigt. Isa sover ganska bra om nätterna, men hon är den som är besvärligast att få att somna då hon tjötar en del om kvällarna och Loe somnar ganska lätt själv i sin säng, men om nätterna kommer han alltid in till oss. Han kommer tyst och smyger liksom upp i vår säng, och det är inte alltid att vi märker när han kommer in. Hur vi ska råda bot på detta och få honom att sova hela nätter vet vi inte riktigt än. Vi har testat bära in honom igen när han somnat men då kommer han snart tillbaka. Än så länge är inte detta något större problem, även om vi såklart skulle föredra att han sova hela natten i sin säng.

Och på tal om säng, så är det väl snart dags för oss att dra oss dit. Bara Lin som är vaken nu. En morgondag med bland annat ett eventuellt däckbyte väntar, men först frukost på den nyinköpta vaxduken (småbarnslivets måste!) som ersätte en påskigare gul variant. Och så lite annat smått och gott, och det är ju himla skönt att även måndagen är ledig för oss. /Jenny

Amningsstarten med Lin gick inte alls så smidigt som jag räknat med. Jag utgick ju bara ifrån att det skulle fungera lika bra som det gjort med de andra. Men här blev det betydligt kämpigare och tröttheten från att ha ammat, pumpat, flaskmatat och erbjudit ersättning under en stor del av de första veckorna satte sina spår. Det kändes inte som jag gjorde något annat. Under graviditeten var jag inte särskilt pigg, men när bebisen väl var här så skulle barnen få tillbaka en piggare och påhittigare mamma. Så blev det inte. Och hade det inte varit för att Jon varit hemma i början så skulle det verkligen inte gått att få igång amningen för jag hade inte alls mycket tid eller ork över till dem då jag mest satt med matning av bebis på något sätt. Att jag är inte förtjust i att amma från början låg mig också i fatet och jag övervägde många gånger ersättning, men så finns det ju så mycket positivt med bröstmjölk att jag trots allt ville ge det en chans. Men tröttheten från denna tid lever kvar, men jag är glad att det nu fungerar. Lin verkar nöjd och hennes BVC-kurvor visar ju också på positiva resultat. Och att alltid ha maten med sig är förstås smidigt men det finns ju nackdelar också. Det blir mycket sömnbrist, amningar ska tajmas efter vad vi ska iväg på eller tider som ska passas för att inte tala om läckande bröst... Föräldrar ska få göra som de vill, amma eller ge ersättning. Det viktigaste är ju att det blir något som fungerar för familjen. Jag är inställd på att helamma i sex månader, som jag gjort med de övriga tre. Och snart är jag halvvägs och väl i mål har jag väl ammat närmare tvåtusen gånger... /Jenny

Dopram i detta utförande har samtliga barn och även en Sophie La Girafe. Dopramen gillar vi eftersom den har plats för att gravera in sifforna, men även att den har plats för foto och hårlock. Giraffen vet vi inte hur det kommer sig men att den finns med i en av Jennys favoritfilmer Tre män och en baby kan ha något med saken att göra.