Oj, oj, vad nissen varit busig i natt! Barnen vaknade upp med målade mustascher eller morrhår och dessutom hade de bokstäver skrivna på kroppen. Barnen samlade ihop bokstäverna och listade till slut ut ordet BRINNER och påbörjade klurandet. Det visade sig att det i den elektriska eldstaden låg en klump med pepparkaksdeg - och ganska snart var baket igång!

I morse fanns det ett brev från nissen, ett brev med ett kryptiskt rim...

"Tipp tapp, tipp tapp,
bebisen kommer att ha napp
och det ska ni nu också ha
Rättvist ska det ju va'!
Nappen är randig i rött och vitt
och långt ifrån sockerfritt
Hoppas ni kommer gilla denna
- hela vägen ifrån Gränna
som kanske smakar lite gris...
Och för att hitta detta pris:
Leta absolut inte i din rumpa,
utan där du har din högra och vänstra…"

Det är ju många som mått dåligt den senaste tiden och jag har haft en anledning till. Jag är gravid! Och har mått lika dåligt den här gången. Otrolig trötthet, fruktansvärt dålig smak i munnen, knepiga drömmar, hemskt illamående och jobbiga kräkningar. Mest har jag legat i soffan och inte haft någon ork till något och bara längtat efter att Jon ska komma hem och ta över. Han har ju varit borta en hel del under hösten och det har gjort allt extra kämpigt.
Men med bebisen har allt sett bra ut hela tiden och det är förstås viktigast, även om jag till och från känt mig helt värdelös för barnen utanför magen... Kub-testet gick bra och idag var jag på rutinultraljudet och även där såg allt bra ut. Jon fick ju inte följa med i och med corona så det var verkligen skönt att få goda besked. Usch för att ta dåliga nyheter själv... Men nu såg som sagt allt bra ut, vi fick ett datum för bf (men blir ju planerat snitt) och jag fick reda på könet. 
Ultraljudsbilderna blev dock inget vidare då bebisen vägrade röra sig från positionen på mage, så tyvärr ingen tjusig profilbild. 
Jag var väldigt nervös innan detta besök då jag inte känt några sparkar och mina aningar besannades, moderkakan ligger i framvägg och dämpar. Moderkakan ligger dock högre upp än snittet så det var okej, ingen risk för att den skulle ha vuxit fast i tidigare ärrbildning. Sparkarna kommer att komma så småningom när bebisen blivit starkare.
Våra barn har vetat om att de ska få ett syskon i ungefär en månad. I och med att jag mått så dåligt kände vi att vi behövde berätta för dem så de inte skulle oroa sig. Det är ju mycket prat om sjukdomar nu och en klasskompis till Isa bekämpar cancer, så vi tyckte att särskilt Isa var lite orolig. De blev jätteglada över beskedet om bebisen! /Jenny

I dag är det nobeldagen och det hade även nissen koll på, för han hade lämnat nobelbakelser till oss. Eller nissens granna granar som han valt att kalla dem.

Vid senaste besöket hos logopeden fick Loe med sig några spel hem för att fortsätta talöva och vi har även hittat några egna som vi skrivit ut. Att säga säng, sova, simma blir ju lite tjatigt i längden, speciellt när man kan ge sig på ord som Sommarskuggan, snögubbe och Snorkråkan (en superrolig serie som går på SVT Barn nu). Allt är nu samlat i en väska för att göra det lite roligare för honom. 

I och med de nya restriktionerna så blev det inte något besök på plats utan istället testade vi på ett videomöte via iPaden. Efter lite krångel med tekniken fick vi till både ljud och rörlig bild. Loe, jag och logopeden pratade en lång stund och Loe visade glatt upp väskan med alla spel, och även nissedörren och adventskalendern. Det blev ett lyckat möte, skönt att det gick att genomföra trots allt.

TV-rummet var fyllt av luftballonger när vi vaknade - Julien och nissarna hade visst tagit en och annan ballongtur här!

Barnen tycker ju att det är superkul att nissen håller igång här på nätterna och varje morgon vaknar de upp till något nytt påhitt. Och varför skulle inte nissar kunna ta sig en liten ballongtur då och då...?