Runtom på museerna i Skaraborg finns olösta mysterier och i Tibro finns mysteriet Lindormens klubba. Den busiga ormen har tagit bildhuggarens klubba och gömt den från bildhuggaren som behöver den.

Vi köpte en mysteriebox på museet här i Tibro och barnen löste gåtorna och tog sig an uppgifterna i boxen för att återfinna träklubban.

Det första uppdraget fanns på museet och sedan följde de kartan ut i Tibros centrum för att avsluta på museet. Tidigare fanns avslutningen utomhus, men på grund av skadegörelse hade arrangören tvingats ändra det.

Det gick fortare att lösa boxen än vi trodde och barnen var kanske inte helt tagna av detta äventyr inspirerat av Tibros bakgrund som möbelcentrum, men att de belönades med varsin liten träklubba när de fixat uppdraget blev i alla fall ett roligt och oväntat avslut på detta tidsfördriv!

I Tibro finns en jättefin biograf, Vintergatan, och till den hade vi bokat biljetter för att se Insidan ut 2, men så krånglade deras projektor och i semestertider var det svårt att få hjälp med lagning så filmföreställningen fick ställas in. Ian, Isa, Loe och Lin hade sett fram emot att se filmen då de är väldigt förtjusta i ettan. Så vi fick bli lite av lokala svikare och bokade in oss på bion i Skövde.

För Loe och Lin blev det första gången på Biostaden Saga och filmen visades dessutom i salong 1, den största. Vi hade den nästan för oss själva, en så varm dag som denna var väl många på stranden eller iväg på resa. Och extra lyxigt blev det eftersom vi bokade platserna näst högst upp, i dubbelsofforna - eller "love seats" som det stod på biljetterna. Svalt och skönt var det också och alla gillade filmen, till och med bättre än ettan! /Jon

Varje sommar kör Allsångsföreningen i Karlsborg allsång utmed Göta Kanal och det brukar ske vid fyra sommarkvällar med en känd artist som dragplåster. För oss var det ändå flera år sedan vi tog oss dit, så det var verkligen på tiden.

Och det var Niklas Strömstedt som fick hela familjen att åka till Karlsborg. Barnen hade ju väldigt dålig koll på vem det här var men på Sias dop hade vi med hans fina låt "Vart du än går" så helt okänd var han ändå inte.

Under kvällens allsång gjorde han några inhopp och spelade sina låtar och deltog också i allsång. Vi fick bland annat höra Om och Oslagbara och det var knökfullt med publik på detta kostnadsfria arrangemang, som tyvärr hade förbud mot väskor och medhavd mat och dryck. De hade visst sålt slut på samtliga 1000 allsångshäften! Och varför inte - en massa semesterlediga sångsugna en varm sommarkväll!

Ja, det var faktiskt så varmt att vi innan allsången stannade till vid bad- och lekplatsen på Strandvägen och barnen hoppade mer än gärna i Vättern. Sedan åt vi lite gott på picknickfilten för att inte allsångssjunga på tomma magar.

Det är alltid roligt när barnen själva kommer med förslag på saker att göra, och ännu roligare när det är sånt som vi hyfsat enkelt kan ordna med. Så efter Isas idé slängde vi ihop en drickachallenge i all enkelhet. Då det var risk för regn (som vanligt denna sommar...) flyttade vi in eventet på altanen och barnen fick sedan sätta smaklökarna på prov.

Denna gång valde vi några lite mer udda drickor, som bananmjölk och iste med persikosmak, men alla hittade i alla fall något som de tyckte om. Tonic-drickan Fjäll med äkta renlav (!) var det dock bara familjens norrlänning som gillade...

Vi har ju ånavatten och det passar bra till att åka waterslide med 

nerför kullen i trädgården. Särskilt Sia tycker att det här är roligt!

I Rankås fritidsområde strax utanför Tibro har vi ju varit flera gånger, men det är bara Jon som tagit sig runt den gröna milen och det var väldigt länge sedan. Men nu är han inte längre ensam om den bedriften - hela familjen har gått 1 mil, minus Sia då som fick åka i vagnen ganska mycket av förståeliga skäl.

På väg ut på milen!

Kl 09.09 startade vi och ganska exakt tre timmar senare var vi i mål. Och hade det inte varit för smultron, blåbär, kantareller och fikapauser hade det förstås gått fortare. Utmed milen fanns det fyra rastplatser placerade med jämna mellanrum och vi gjorde stopp på samtliga för att fylla på med energi. Där var myggen dock ganska irriterande så vi stannade inte så länge.

Några bilder från milen!

Sia är ju väldigt förtjust i bär så det var svårt att gå förbi alla blåbär och när det sedan dök upp smultron längs vägen var ju lyckan total. Vi hittade också kantareller som vi först hade tänkt lämna, men sedan hittade vi bara fler och fler att det var omöjligt att stå emot att plocka dem.

Sia fick gå en del själv, men mest blev det förstås att hon åkte i vagnen. De andra barnen fick dock ta sig fram själva och där var väl Lins prestation kanske mest imponerande. 6,5 år och ha gått en mil! Alla barn gjorde det förstås väldigt bra och det var oväntat lite gnäll. 

En mil senare. I mål!

Vi bor ju ett stenkast från Ånaplan som är ett stort grönområde, ett område som skulle kunna gå att utveckla massor om det bara funnits pengar. Men nu får vi vara nöjda med det som är och för att nyttja möjligheterna som finns testade vi senast frisbeegolf. Det går att låna discar och poängkort gratis så barnen hämtade ut varsin och de fick kasta några hål (om det nu heter så...). Helsålda blev de väl inte, men nu vet de lite mer om hur det fungerar och kan ju ordna med att gå dit och låna själva någon gång om lusten faller på.

Ja, det tyckte i alla fall Isa, Loe och Lin som tillbringade några nätter i tältet i trädgården. Vi har ett sexmannatält, där det går att sova tre personer på var sida. Men Isa och Lin ville testa att sova själva så de sov varsin natt ensamma på ena sidan. De vill sova fler nätter och säkert kommer tältet att komma upp fler gånger i sommar!