Varje sommar kör Allsångsföreningen i Karlsborg allsång utmed Göta Kanal och det brukar ske vid fyra sommarkvällar med en känd artist som dragplåster. För oss var det ändå flera år sedan vi tog oss dit, så det var verkligen på tiden.

Och det var Niklas Strömstedt som fick hela familjen att åka till Karlsborg. Barnen hade ju väldigt dålig koll på vem det här var men på Sias dop hade vi med hans fina låt "Vart du än går" så helt okänd var han ändå inte.

Under kvällens allsång gjorde han några inhopp och spelade sina låtar och deltog också i allsång. Vi fick bland annat höra Om och Oslagbara och det var knökfullt med publik på detta kostnadsfria arrangemang, som tyvärr hade förbud mot väskor och medhavd mat och dryck. De hade visst sålt slut på samtliga 1000 allsångshäften! Och varför inte - en massa semesterlediga sångsugna en varm sommarkväll!

Ja, det var faktiskt så varmt att vi innan allsången stannade till vid bad- och lekplatsen på Strandvägen och barnen hoppade mer än gärna i Vättern. Sedan åt vi lite gott på picknickfilten för att inte allsångssjunga på tomma magar.

I augusti ska Sia skolas in på förskolan Karusellen, en för oss ny förskola då Sia inte kommer att gå på samma som syskonen gjort. Vi behövde ju lite av en omstart där...

Vi har besökt förskolans gård nu under semestern för att ge henne en chans att bekanta sig lite med utemiljön. Vi var ju där på besök tidigare men det var i februari så det kommer hon nog inte ihåg något ifrån.

Vi håller självklart tummarna för att inskolningen går så smidigt som möjligt, fast den har sett olika ut med alla barnen så svårt att veta. Men det får ta den tid som behövs. 

Vi fick lite blodad - eller i alla fall blånad - tand efter milavandringen i Rankås, där vi hittade både kantareller och blåbär, så vi begav oss ut i skog och mark ett par gånger till. Svamparna är fortfarande små och inte så många, men desto mer blåbär fanns det. Tillräckligt i alla fall för både en rejäl portion smörstekta kantareller till middagen och till efterrätt en god blåbärssmulpaj och även en del över till bärtokiga lilla Sia.

Ja, jag kämpar på och idag blev det ytterligare en invägning med minusresultat. Under den senaste veckan har jag gått ner 0,8 kg, men det är fortfarande lite för att nå målet som är två invägningar bort.

För att klara målet måste jag nu gå ner 1,6 kg på två veckor för att nå -30,4 kg och en vikt jag tänkt försöka hålla sen. Den 5 augusti vet vi.

Det har nu gått 50 veckor, 350 dagar, jag har tränat varje dag (säger i alla fall en del om hur sällan jag är sjuk) och jag har gått ner 28,8 kg. /Jenny

Det är alltid roligt när barnen själva kommer med förslag på saker att göra, och ännu roligare när det är sånt som vi hyfsat enkelt kan ordna med. Så efter Isas idé slängde vi ihop en drickachallenge i all enkelhet. Då det var risk för regn (som vanligt denna sommar...) flyttade vi in eventet på altanen och barnen fick sedan sätta smaklökarna på prov.

Denna gång valde vi några lite mer udda drickor, som bananmjölk och iste med persikosmak, men alla hittade i alla fall något som de tyckte om. Tonic-drickan Fjäll med äkta renlav (!) var det dock bara familjens norrlänning som gillade...

Vi har ju ånavatten och det passar bra till att åka waterslide med 

nerför kullen i trädgården. Särskilt Sia tycker att det här är roligt!

I Rankås fritidsområde strax utanför Tibro har vi ju varit flera gånger, men det är bara Jon som tagit sig runt den gröna milen och det var väldigt länge sedan. Men nu är han inte längre ensam om den bedriften - hela familjen har gått 1 mil, minus Sia då som fick åka i vagnen ganska mycket av förståeliga skäl.

På väg ut på milen!

Kl 09.09 startade vi och ganska exakt tre timmar senare var vi i mål. Och hade det inte varit för smultron, blåbär, kantareller och fikapauser hade det förstås gått fortare. Utmed milen fanns det fyra rastplatser placerade med jämna mellanrum och vi gjorde stopp på samtliga för att fylla på med energi. Där var myggen dock ganska irriterande så vi stannade inte så länge.

Några bilder från milen!

Sia är ju väldigt förtjust i bär så det var svårt att gå förbi alla blåbär och när det sedan dök upp smultron längs vägen var ju lyckan total. Vi hittade också kantareller som vi först hade tänkt lämna, men sedan hittade vi bara fler och fler att det var omöjligt att stå emot att plocka dem.

Sia fick gå en del själv, men mest blev det förstås att hon åkte i vagnen. De andra barnen fick dock ta sig fram själva och där var väl Lins prestation kanske mest imponerande. 6,5 år och ha gått en mil! Alla barn gjorde det förstås väldigt bra och det var oväntat lite gnäll. 

En mil senare. I mål!

Vi bor ju ett stenkast från Ånaplan som är ett stort grönområde, ett område som skulle kunna gå att utveckla massor om det bara funnits pengar. Men nu får vi vara nöjda med det som är och för att nyttja möjligheterna som finns testade vi senast frisbeegolf. Det går att låna discar och poängkort gratis så barnen hämtade ut varsin och de fick kasta några hål (om det nu heter så...). Helsålda blev de väl inte, men nu vet de lite mer om hur det fungerar och kan ju ordna med att gå dit och låna själva någon gång om lusten faller på.