Den första missade jag, eftersom jag då var borta med jobbet (Johan var stand-in). Därför var jag också den ende okände på dagens föräldraträff, den andra av åtta totalt. Det var intressant att träffa de övriga sex paren (nej, det ska vara särskrivet där...), men jag kände tyvärr inte igen någon. Fast jag behövde inte presentera mig inför gruppen, så jag antar att jag fortfarande till viss del är "den okände"...

Idag pratade barnmorskan mycket om själva förlossningen och tiden strax innan och direkt efter. Fokus låg till största del på smärta och smärtlindring, och jag märkte att några av de blivande mödrarna, Jenny inräknad, skruvade lite besvärat på sig. Jag tror att vi killar i allmänhet har väldigt svårt att förstå hur ont det kan göra att föda barn, men det var bra att barnmorskan tog upp detta ämne. Viktigt att komma ihåg är ju att det finns en uppsjö med smärtlindring att använda sig av, både förebyggande i hemmet och även aktivt i förlossningsrummet. Jag hade faktiskt ingen aning om att det fanns så många metoder och varianter.

Man kan använda sig av naturliga, till exempel massage, värmedynor och andra avslappnande metoder, men även medicinska, som lustgas och ryggbedövning, eller en kombination av flera. Kontentan var i alla fall att förlossningssmärta upplevs väldigt olika från kvinna till kvinna, och att alla smärtlindringsmetoder inte passar alla alltid. Man får helt enkelt pröva sig fram till vad som känns bäst.

Partnerns roll pratades det också en del om, och fastän vi män kanske "bara" får gå och hämta ett glas saft eller vaddetnukanvara, ska vi inte förringa vår del i födselprocessen. Även om det känns som om vi kommer undan ganska lätt i det stora hela...

Jag hoppas i alla fall att jag kan hjälpa till att göra det så tryggt och skönt för Jenny som det bara går när det är dags, så att hon endast behöver koncentrera sig på själva krystandet. Och just det ja, jag ska öva lite mer på andningen också. Det finns visst tre sätt. Fast väl i förlossningsrummet är jag glad om jag kommer ihåg att andas överhuvudtaget... /Jon

 

ihemmetslugn

5 juni 2012 20:27

Jag tror att du kommer klara det galant Jon!Både du och Jenny känns väldigt lugna och pålästa inför detta, självklart kan man förbereda sig på mycket men inte allt. Dessa föräldraträffar är perfekta för lite mer kött på benen och frågestunder.

Som "gammal" förlossningspersonal så kan jag säga som så att du ska absolut inte känna dig ivägen och var inte rädd för att fråga personalen eller Jenny (även om hon kanske ber dig fara och flyga just då). Pappans hjälp och roll i förlossningssalen är ganska så stor och mycket viktig, det är en jättefin hjälp att få hålla handen, krama, hänga på och få peppning via uppmuntrande ord och rent fysiskt stöd.

Se till att du har en stol i närheten att sätta dig på OM det skulle snurra lite i huvudet och se till att även du äter och dricker bra så att ni båda orkar.

Kramar till er alla :)

http://ihemmetslugn.blogspot.com

Jenny och Jon Sjöberg

5 juni 2012 21:12

Tack för de uppmuntrande orden, de värmde. :)

Jag både hoppas och tror att jag kan vara till någon hjälp, oavsett hur liten den än må vara. Det kommer i alla fall att bli en fantastisk upplevelse att få vara med om, kanske rentav den största i livet. Den tänker jag inte missa för allt i världen!

Återigen, tack för alla goda råd och peppande ord. Hoppas att du får en riktigt fin nationaldag. Kramar tillbaka! /Jon

 

Lotta

5 juni 2012 21:53

Jag tror att de flesta kvinnor känner sig tryggare och mer säkra på sig själva bara mannen finns där bredvid. Det räcker med en klapp på kinden, strykningar över ryggen eller några uppmuntrande ord för att ta kvinnan långt :)

Jag tror bestämt att ni tillsammans kommer fixa det här galant!

Jag har fött utan man två gånger. Den ena gången valde pappan i fråga att närvara vid en "viktig" fest vid UNI istället (vi separerade strax efter!) och andra gången jag födde utan barnets pappa var då det blev så väldigt bråttom o Stina föddes i ambulansen... Då var Jonas på väg till BB med vår privata tilltänkta BB-chaffis ;)

Så visst kommer barnet ut iaf...men mannens trygghet bredvid kan man inte komma från att den är väldigt viktig :)


Kram till er!

http://www.esmeralda71.blogg.se

Jenny och Jon Sjöberg

5 juni 2012 22:44

Tack för förtroendet, Lotta! Jag ska göra mitt bästa, något annat blir det ju inte tal om...

Tråkigt att höra att du fått föda "själv" två gånger, utan någon närstående vid din sida. Det var starkt gjort av dig. Förstår att sådant kan sätta sina spår. Tur att du åtminstone fick vara i en ambulans med hyfsat kunnig personal, kan man anta...

Du har i alla fall fått väldigt söta och charmiga barn, så du har mycket att vara stolt över. :)

Många kramar till hela familjen! /Jon

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lin och Sia var med på Afternoon Church i söndags. Eftermiddagen började med gudstjänst och avslutades med en massa roligheter utanför kyrkan. Barnen deltog i vinst varje gång-tävlingar med godisvinster, hoppade i hoppborgen, jagade såpbubblor och åk...

Ja, jag tar det personligt... och dissar tillbaka! Eller...? /Jenny     ...

I förra veckan hade Ian prao under ett par dagar. Han praktiserade tillsammans med sin fritidsledare i kyrkan och Ian tyckte mycket om det han gjorde på praktiken och trivdes väldigt bra med sin handledare. Som tack för dessa dagar överlämnade Ian en...

  Eftersom det blev som det blev i förra veckan så var Jon hemma och han fick sköta mer än vad han brukar av det som har med barnen att göra. Jag orkade eller kunde till exempel inte lämna och hämta Sia på förskolan så det gjorde han. I torsdags...

Vi trodde väl att det var Loe som var den som stod på tur att opereras, men nu blev det oplanerat som det blev... Nästa gång är det dock Loes tur. Loe kommer att behöva sövas en tredje gång i sitt liv då han står i kö för operation. Han ska operera i...