
Precis idag för nio år sedan blev vi ett par. En norrlänning och en västgöte som träffades i de värmländska skogarna - tänk att det kunde bli så lyckat!
Vi har såklart haft både uppförsbackar och nedförsbackar, det har huggit fast, varit dåligt vallat och taskigt före. Men vi har glidit på, och nio år har gått ganska fort.
I vårt fall är det två motsatser som har attraherats, men kanske ändå med magneterna på rätta ställena...
En av oss är väldigt sôsig, trög, långsam, sengångig, långrandig, omständig, enkelriktad, velig, äter en rejäl frukost i tusen och en natt, fiber-, antioxidant- och fleromättaddriven, lättdistraherad, tidsoptimistisk, sportanalfabet, lätt dement, disträ, glömmer-plattan-på-aktig, pushover, naturmupp som till slut har lärt sig att det finns andra klädfärger än svart, marinblått, grått och skogsgrönt, samt att hellyhansen inte är okej gåbort-outfit...
Den andra utav oss som utgör "osset", är å sin sida väldigt perfektionistisk, borderline städgalen, tidspessimist, lätt (läs svårt) irriterande ibland (läs ofta), mer rationell än Ikeas vara med samma namn, förkroppsligar ordet effektiv, sportkollig, jäktig, i sin egen lilla, lilla värld ibland, fantasifull, överempatisk (kan ni fatta hur asfalten lider när ni trampar på den?), poetisk som en dröm/mardröm, nästan pinsamt blygsam (nej, jag har inte sifferminne som Rain Man), kamera-, telefon- och radiofobisk, bestämd, soppatorsk utan chips och cola, suntförnuftig med ett stort sinne för humor, vilket kan behövas i detta förhållande...
Hmm... Det här låter ju ganska illa. Vi verkar ju inte alls passa för varandra. Så finns det någon därute som tycker om långa skogspromenader, mysiga hemmakvällar och andra skojiga upptåg, hör av er så fort som möjligt så vi kan göra slut på den här pinan snarast.
Vi avslutar med ett fint Peter LeMarc-dravel från vår förlovningsannons:
"Du och jag mot världen
alltid jag och du"
Marianne
9 mars 2011 07:23
Grattis. För mig låter det inte så länge men det beror väl på min ålder.Ha ett lyckosamt år .
Margoth Östman
9 mars 2011 08:24
Grattis på er dag !
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 10:25
Tack så mycket!
Fler år står väl och faller lite med ifall några hör av sig på "kontaktannonsen" eller ej... ;)
Annika
9 mars 2011 10:36
Ett jätte stort grattis till er, hoppas ni får en fin och bra framtid tillsammans i fortsättningen med. Ni verkar vara otroligt gulliga människor båda två. // STORA LYCKA KRAMAR TILL ER
http://ochsakomannika.blogspot.com
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 10:44
Så fint du skriver... Tack, snälla du.
Kramar tillbaka från oss båda!
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 11:50
Tack rara du!
Vi solar genast i din lyckönskans sken. :)
Ha en bra dag!
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 12:35
Tack ska du ha! :)
Kanske är vi mer lika än vi anar...
Lycka till med lutfisken.
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 16:14
Vi ska också snart iväg - blir en tur till Orienten för lite mat. Är redan uppsnoffsade... Mums!
Lina
9 mars 2011 16:36
Herregud, tiden går i en rasande takt. Jag minns fortfarande natten då du sov borta och kom hem på morgonen lite sådär rosig och fnissig som bara supernyförälskade tossiga personer blir. Tänk så bra det kan bli när man bara tar sig i kragen och kastar sig ut!
Och jag tror utan att tvivla en endaste sekund att i sin raka motsats finner man ofta sin bästa vän för där finner man också alla de egenskaper, förmågor och positiva sidor man själv saknar. Vad kunde väl vara bättre än det?
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 19:05
Vi pratade så sent som igår kväll om hur det gick till den där aftonen när vi "fick till det". Och vi mindes hur du satt på trappen utanför skolan när vi kom gående och log emot oss, och gladdes för vår skull.
Hade det inte varit för plus- och minuslistan du och jag gjorde på vita tavlan i skrivarstugan hade det säkert aldrig hänt... ;)
Motsatser är säkert bra för varandra, även om jag inte känner att jag saknar just Jons egenskaper. Men kanske är det just det, att ta det lugnt och långsamt gör han ju så perfekt att jag aldrig ens skulle kunna komma i närheten av att prestera det han gör, eller inte gör.
Ta hand om dig så mycket, finaste vännen!
Många kramar från oss båda till hela familjen.
/Hon som till slut tog sig i kragen
Christina
9 mars 2011 18:10
Vilken underbar beskrivning av er själva. Ni har verkligen äktenskapstycke! Lycka till med alla era återstående år tillsammans!
Kram från mig som är er mammas/svärmors väninna.
http://URL
Jenny och Jon Sjöberg
9 mars 2011 18:58
Jo, den beskrivningen fick vi till bra - ärligt är det mesta till viss del också... På ont och gott.
Vi är väl intställda på att kämpa på i några år till, men vi tar en dag i taget. ;)
Önskar dig en trevlig kväll!