Jo, det är ju den 25 augusti idag... näej, inte riktigt. Fortfarande maj, men den 25:e stämmer i alla fall och det är tre månader kvar till beräknad förlossning. Jag var inte så naiv att jag trodde att en graviditet bara skulle vara full av roliga saker, men inte trodde jag att så många bekymmer skulle drabba mig heller...

I början var vi överlyckliga över att vi till slut blivit med barn för det var lite krångligt. Snart drabbades jag av vanliga tecken som ömmande bröst och en trötthet som nästan var att jämföra med en slags medvetslöshet ibland. Att jag skulle kunna komma att må illa och kräkas fanns också med i tanken - men inte att jag skulle spy till och från nästan dagligen i 3 månader! Jag är fortfarande så lättad över att det är något som försvunnit för det var knappt att jag vågade åka till affären och handla. Mot slutet av de tre månaderna började jag också att må illa och kräkas när jag åkte bil.

Efter bara ett par månader drabbades jag också av en kraftig blödning och det blev en tur till gynmottagningen på KSS. Jag var övertygad om att vi drabbats av ett missfall. Men läkaren hittade via ett vaginalt ultraljud ett litet hjärta som slog i min mage och lättnaden som spred sig var obeskrivbar. Då kändes illamåendet väldigt pyttigt i det stora hela. Och nu har jag inte kräkts regelbundet sedan den 16 mars. Ta i trä!

Jag har använt mig av ett stödbälte till och från och det har hjälpt en hel del.

Men det har inte gått riktigt som en dans sedan dess i alla fall. Mer trötthet, hård mage, lös mage, diarré, fler leverfläckar, en släng av hemorrojder tror jag också det var, magont, humörsvängningar, uppluckrat bäcken, problem att hitta bäckenbotten, lite urininkontinens, flytningar, andfåddhet, tusen olika cravings eller ingen matlust alls, huvudvärk, svårigheter att sova, toaspring, stelhet i kroppen och säkert fler saker som jag glömt.

Att bara få ordning på vilka mediciner som jag skulle äta tog tid. Först var det bara tal om järntabletter, sedan las folsyra till. Men så skulle jag också äta linfröolja. B12-vitaminer fick jag utskrivet på recept utan att det ens kollats upp om jag hade någon brist.

Mitt första järnvärde låg, utan något tillskott, på 136 eller 137. Men vid senaste provtagningen i förra veckan hade det sjunkit till 114. Lågt, men inte katastrofalt lågt sa barnmorskan och jag lovade att bli duktigare på att äta järntabletterna när jag blivit bättre i magen.

Det har också blivit en till tur till KSS. Jag fick feber, inte mycket över 38 grader (38,2...) men när jag kräktes också och värken under revbenen pågått i tre dagar ringde jag till Förlossningen och de ville att jag skulle komma in. Och de hade nog helst sett att jag stannat över natt för observation men jag ville hem. Sänkan låg på 32 och de hittade äggvita i urinen, men väldigt lite och odlingen som skickades iväg tydde inte på någon urinvägsinfektion. Så var värk och feber kom ifrån är fortfarande ett mysterium. Men efter några dagar blev jag bättre. Kanske är det här i det stora hela en "normal" graviditet men det är inte så lätt att se det när man är mitt uppe i allt, eller nere i toastolen...

Och det är knappt att jag vågar skriva det, men just nu mår jag faktiskt ganska bra om man bortser från att den här värmen är en riktig plåga. Så det är väl bara att njuta så länge som det varar.

Mitt största bekymmer just nu är väl att jag har svårt att hitta mina fötter... ;) /Jenny

Nu börjar det bli svårt att se fossingarna...

 

Lotta

25 maj 2012 22:25

Jag kan inte äta alla järntabletter för då brakar magen ihop totalt!
Duroferon eller Niferex är helt kört. En tablett/dag gör mig stenhård i magen o två tabletter ger totalt motsatt effekt.
Intressant info ;)
Jag äter Hemofer istället, skonsammare. Fast eftersom de ger lägre dos järn så får man ju äta fler. Jag äter högsta tillåtna mängd, fyra om dagen.

Kram!

http://www.esmeralda71.blogg.se

Jenny och Jon Sjöberg

25 maj 2012 22:33

Jag äter (inte just nu då...) Duroferon och hård i magen tycker jag inte att jag blivit. Snarare tvärtom. Men den här diarrén som hade i slutet av förra veckan och början på den här kan inte bero på tabletterna för de har jag inte varit så noga med. Måste berott på något annat och jag är fortfarande inte helt hundra och har väntat med något järn. Jag känner mig ju pigg och har inte haft huvudvärk på länge, inte ens i värmen...
Kan ju ha berott på oro, att vara själv när jag nyss hållit på att bli inlagd på sjukhus och Jon skulle iväg. Eller något jag ätit...
Dessa graviditeter har verkligen sina baksidor - men jag försöker dansa på rosorna så fort tillfälle ges. :)
Kramar till dig också! /Jenny

 

skrivmoster

26 maj 2012 09:08

Ja du Jenny, du har fått vara med på en ovanligt innehållsrik resa ... Det är som med så mycket annat - ingen är den andra lik.
Hoppas att du får tre fina månader i lugn och ro i väntan på er lilla baby. Du har "växt" och det är som det ska vara. Jag har också provat att gå med stor mage en sommar och in i augusti. Det var nog första gången jag önskade att sommaren skulle gå fort!

Ha det riktigt bra för det har jag!1 Kramar!

Jenny och Jon Sjöberg

26 maj 2012 09:47

Nu vet jag ju inte vad som är en "normal" graviditet men jag tycker att det har varit lite mer än vad jag kunde ana.
Ja, nu får det gärna bli en lite lugnare tid framöver, men det finns ju fler gravidkrämpor att få.
En kort och sval sommar, men torr - det hoppas jag på! :)

Roligt att du fortsätter ha det riktigt bra! Kram, kram. /Jenny

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lin och Sia har tillverkat glitterflaskor, ett enkelt men väldigt fascinerande pyssel. I genomskinliga plastflaskor hällde vi olika sorters färgat glitter och diverse småsaker som stjärnor och annat roligt innan vi fyllde upp flaskorna med vatten. Ko...

  Det här pysslet imponerade faktiskt lite på Lin när vi gjorde det, för det var något som hon inte sett innan. Och vid första kollen på utskriften ser allt huller om buller ut, men efter målning och vikning sker det magiska. För i en vinkel bli...

... och så var det inte mer. Och det var inte bara vädret. Kråkfåglar har varit på det igen. Får väl köpa penséer eller nåt istället då...   ...

Nu har Lin börjat om simskolan igen och håller till i stora bassängen, och i helgen var vi i badhuset så hon skulle få träna lite mer. Hela familjen var med och simmade och badlekte, men vi satte även Ian, Isa och Loe på att simma några längder och I...

Efter förra måndagens plus har jag kämpat hårt den här veckan för jag ville verkligen inte ha två plus på raken. Och det blev det inte heller! Att det skulle bli minus visste jag faktiskt redan när jag gick och la mig igår för jag har aldrig gått u...