Sista måndagen på långledigheten tillsammans och vi har "roat" oss med att få undan så mycket tråkiga saker som vi kan för att få njuta resten av veckan. Men allt tar ju sån himla tid och vi blev inte färdiga. Vi var iväg och handlade, kört ett par maskiner tvätt, stortstädat, röjt i skåp för att få ut lite säljannonser, skajpat, flyttat in Isas spjälsäng i vårt sovrum med mera, med mera. När vi röjde i skåpen hittade vi en blender som vi inte hade en aning om att vi ägde. Misstänker att den är införskaffad någon gång under de senaste två åren, för just småbarnsåren är lite dimmiga här och var... Isa har sovit i sitt babynest i vår säng tidigare, men hon växer ju lillan. Vi tyckte att det var lika bra att få till ommöbleringen medan Jon fortfarande är ledig. Nu står hennes säng vid min sida, men hon ska nog få fortsätta att sova i babynestet i sin säng för hon har ju sovit så gott i det. Nattduksbordet, en stol för kläder och några dammråttor fick alla nya platser också i denna veva. Imorgon ska vi fortsätta med det som återstår på listan... Vi har ju dragit en och annan suck över SD:s framfart också och kan inte hjälpa att känna en viss oro över det som just skett. Men mest känner jag ilska över att människors lika värde fortfarande är något som man måste kämpa för - när det borde vara en självklarhet. /Jenny

Våra intensiva dagar med Jons föräldrar är över för denna gång. Ian blev två år och Isa döpt och det var de huvudsakliga anledningarna till blixtvisiten. Vi hann ju med en hel del annat också som shopping, ett besök på lekplatsen, konstvandring, torghandel med mera. Men ikväll satte sig Ian och Isas farmor och farfar sig på tåget för att resa hem och vi var med till perrongen för att ta farväl.

Nästa besök är inte inplanerat, men vi hoppas att det inte dröjer alltför länge tills vi ses nästa gång. Tills dess har vi ju alltid Skype, även om livebesök förstås är bäst. Den här gången behövdes det inte alls någon längre isbrytning för Ian, för farmor fick både pussar och kramar ganska snart. Och den sista kramen utdelades där på perrongen strax innan tåget kom och det var så fint att se. Allteftersom barnen blir äldre kommer det att bli svårare och svårare för oss alla med dessa avsked.

Under perioden 13-21 september pågår en rolig, vacker och charmig konstutställning i Hjo Stadspark som heter Parklek. Sju konstnärer och elever från Hjo Konstskola bjuder på konst i den fina parken. Området är ju redan underbart härligt att besöka, men med detta arrangemang blev promenaden faktiskt ännu mysigare - sen hade vi ju underbart höstväder också som bidrog på ett mycket bra sätt.

Hjo är ju alltid värt ett besök, men passa på nu när parken är så här extra fin att ta en promenad bland all den tänkvärda, vackra och faktiskt skojiga konsten. Hela familjen kan ju hänga på och Nalle hade det också toppen!

Igår fyllde Ian två år och idag var det Isas tur att uppmärksammas med dop. Döpelsen ägde rum i Kyrkefalla kyrka och vi hade dubbeldop tillsammans med ett par vänner.

Johan ställde upp som fadder även till Isa och han fortsätter att ha tur när han passar våra barn - inga tårar blev det och inte heller när prästen Anna tog vatten på Isas huvud.

Vi vet ju att Isa har ordentliga röstresurser om det skulle bli så, så det var skönt att slippa att behöva försöka trösta ett gråtande barn. Och att Ian kan vara väldigt aktiv och högljudd han också vet vi. Men det var inget som märktes av något nämnvärt i kyrkan i alla fall.

Tre psalmer sjöngs under ceremonin: Tryggare kan ingen vara, Måne och sol samt Du vet väl om att du är värdefull. Alla tre är väl klassiker i detta sammanhang, men just den första hade vi även med på Ians dop, vårt bröllop och Jennys dop.

Namnen Ian och Isa var bestämda långt innan någon av barnen fanns till, och nu har båda kommit till användning. Dessutom blir deras initialer varandras namn. Ian Sigvard Anders och Isa Astrid Nanny. Lite klurigt och vi vet ingen annan som har gjort så.

Isas dopklänning var vit med lila band och accessoarerna, hårband, armband och strumpor med rosor, hade också lila nyanser - det är ju en så vacker färg.

Vi åt en del gott också, som köpt smörgåstårta och hemmagjord vanlig tårta med Hello Kitty-oblat. Sedan uppvaktades ju Isa även med doppresenter från nära och kära. Hon fick mycket fint och vi fick många fina minnen från denna dag.

Isa Astrid Nanny

Vi hade ställt en födelsedagspresent på Ians rum i natt, så redan i pyjamasen fick han öppna första paketet. Han fick Bärgarn. Och lyckan var total!

Yrvaken presentöppnare.

Ians ena fadder Johan kom förbi för att uppvakta och han hade med sig en radiostyrd bil och det var ju också superhäftigt. För fordon smäller ju högt här!

Fordoooooon!

Johan följde med oss till Kathy Thai för att mumsa på lunchbuffén där - och det var ju jättegott. Ian fick i sig en hel del också för ris gillar han. Men det fick bli att han satt i barnstol, trots att han är stora killen, för att nå lite bättre.

På thairestaurang.

På eftermiddagen slängde vi ihop en tårta och fick fram lite kalasfika. Tårtdekorationerna i form av Bärgarn, Blixten och Sally fick inte stå så länge på tårtan innan Ian skulle ha dem för att leka med istället.

Tvååringen norpade tårtdekorationen...

Vi tror att Ian fick en toppendag och vi är fortfarande lite förundrade över hur fort det har gått - vår lille kille är redan två år gammal. Vi vill också passa på att tacka för alla fina presenter som Ian har fått från bland annat Linda (en Bilarpyjamas!), faster Eva med familj och Olle och Seija som skickade en massa fint. Så tack, tack till er alla som gjort Ians tvåårsdag så minnesvärd!

Bilartårta!

På förmiddagen var vi till Skövde och Resecentrum och hämtade hem farmor och farfar. Farmor har ju träffat Isa förut men det här blev första gången som farfar fick se och hålla sitt barnbarn.

Nu väntar några intensiva dagar med Ians tvåårskalas imorgon och Isas dop på lördag. Blir nog bra det här, härligt väder har vi också!