Vi tränar Ian för ett liv på arenor och i ishallar... Och det verkar vara uppskattat! :)

(Vi har fått en irriterande fläck på linsen och den är... IRRITERANDE!!!)

Ibland krävs det ett barn för att veta vad ett annat barn tycker om... En glittrig prinsessa skulle det vara på paketet tyckte Felicia - för det gillar bebisar och hon hade så rätt så. Ian tyckte att prinsessan var jättespännande att titta på!

Tack så jättemycket, Madeleine, Jim, Felicia och Alexander! Outfiten är jättesnygg och Ian kommer att bli så fin så. Kramar till er!

Imorgon levererar Bring torktumlaren - någon gång mellan 9-15... Någon gång.

... var vi på BVC, efter det till banken för att öppna ett konto till Ian. Vi vill kunna rå om det via vår internetbank och fastän vi båda två stod där och sa det, måste det ändå gå till som så att det skickas hem papper till oss, som vi båda ska skriva på för att det ska gå igenom.

"Öppna bara skiten!" höll jag på att skrika men det gjorde jag inte utan tackade istället vänligt för spargrisen som vi fick. Automaten för insättning av mynt skulle de i alla fall behålla även om kontoret bli kontantlöst nu i oktober. För att sätta in sedlar måste vi åka till Skövde.

Varför ska det egentligen tryckas upp nya sedlar om mycket av kontanthanteringen ändå ska försvinna...? Nåja, det får jag ligga sömnlös över en annan natt...

Efter banken for vi till ICA för lite kompletteringshandling - har ju en frys i källaren igång som behövde fyllas upp. Ursäkterna till utemat försvinner... och våra pengar också. Barn är vinster på många sätt utom ekonomiskt.

Jag ordnade med ett litet duschdraperi till fönstret i badrummet för det vore ju ironiskt om vi gick och fick fuktskador nu när det är nyrenoverat. Men det tog ingen längre tid så vi hann väl ett och annat också. Som en kvällspromenad tillsammans och nu sover faktiskt Ian i vagnen i uterummet och vi ser honom från fönstret. Jon håller på att göra upp en kvällsbrasa och sedan (lagom tills det att Ian vaknar och är hungrig...) ska vi få till lite mys.

Imorse hörde de av sig från Familjecentralen om att det är babymassage på gång och om vi hinner kanske vi tar oss till kyrkan i veckan för att vara med i föräldra/barngruppen. Nåja, vi får väl se vad som hinns med. Mot brasan och colaglaset! /Jenny

Hos Bebisboken.se kan man göra en personlig namntavla som man själv får skriva ut. Det finns flera olika namntavlor att välja bland och med en utskrift på fotopapper kan det bli riktigt fint. Här är länken: http://www.bebisboken.se/namntavla2/

Så här i början är det mycket spring på BVC och idag var vi där igen. Ännu en vecka har gått sedan förra besöket och imorgon fyller Ian hela fyra veckor. Otroligt! Nästa gång, på 6-veckorskollen, blir undersökningen grundligare och då ska en barnläkare vara med.

Idag var det bara huvudomfång, vikt och längd igen. Och han växer verkligen så det knakar! Vi kan bara konstatera att amningen och sugtekniken inte har påverkats av att vi började med napp när han var runt två veckor.

Under den senaste veckan har han gått upp 300 gram. Inte konstigt att det känns i armarna när man kånkat runt på honom ett tag. Han har redan gått upp lite över ett kilo sedan han föddes och är redan 4 cm längre.

"Det ska bli en ramp. Jag lovar..."

Vi insåg snabbt att den lilla trätrappen ut till Nalles trädgård inte skulle vara så bra för honom i längden. Just därför började jag planera för en ramp. En ramp till honom, men också till barnvagnen så att vi smidigare kan ta oss ut och in på promenader. Dessutom för att låta barnvagnen stå utomhus eller på altanen så Ian kan sova i friska luften - för det mår han nog bara gott av.

Virket köpte jag för en tid sedan men annat har kommit ivägen och vädret har inte heller varit det bästa. Regnandet höll ju i sig i flera veckor! Men igår och i förrgår fanns det inga hinder och jag påbörjade arbetet som jag färdigställde på två dagar - precis som jag lovat Jenny. Det har nog aldrig hänt förr att jag hållit mig inom den uppskattade tiden, fast någon gång ska ju vara den första!

Nalle var inte sen att testa rampen för att visa hur man inte ska göra...

Nalle ska nog få kläm på hur man gör snart. Han vet ju inte om hur sjuk han är och ser väl den här rampen som ett hinder, precis som han gör med rampen till bilen som vi envisas med att ställa i vägen för honom. Vi gör vad vi kan för att bespara honom och få mer tid tillsammans.

Övning ger färdighet.

Jag mätte, mätte igen, sågade, mätte igen, hyvlade, mätte igen, skruvade - och gjorde allt precis som man ska göra för att få till en ramp. ;) Nåja, jag har aldrig hävdat att jag är någon Martin Timell, även om jag nog drog fram fler (onödiga?) verktyg än vad han använt i alla sina program tillsammans...

Min tumme är tyvärr mer eller mindre centrerad i handen, men det hindrar inte att jag alltsomoftast slår mig på den... Då blir jag väl i och för sig mer lik "arga snickaren", men denna gång fick det bli ett minimum av hammarslag och desto mer av skruvdragare och trallskruv. Säkrast så.

För att ingen av oss ska halka och slå ihjäl sig när trallen blir blöt eller frostig, tejpade jag fast en halkskyddstejp som jag hoppas ska leva upp till förväntningarna. Det är ju på sätt och vis en handikappramp, men meningen är ju inte att man ska bli mer ofärdig av att gå på den...

Kanske inte ett av världens sju nya underverk, men i stort sett är jag nöjd med mitt arbete. Rampen fyller sin funktion, och det var ju prio ett från allra första början. Men om folket i Äntligen hemma eller Bygglov vill komma och göra det bättre, tänker i alla fall inte jag stå ivägen för dem... /Jon

Inte i min "gamla" storlek men plaggen är ju inte från någon mammaklädesavdelning i alla fall... Byxor var väl det mest akuta men det blev även en tröja. Tröjan är från H&M - rätt färg samt lång och skön. Jeansen kommer från Gina Tricot. Strecthiga och med midja som inte går rakt in i snittet. /Jenny