Till slut blev det för mycket för oss... Senaste bemötandet med oförståelse från pedagogernas sida var i förra veckan när jag tog upp om det var dags för det extra utvecklingssamtalet vi fick som något slags tröstpris. "I april" sa hon då. Jag ville tidigare eftersom Lin i april skulle ha mindre än 30 dagar kvar (hon går ju bara tre dagar i veckan). Men nej.

Så återigen bevisade de att dessa möten som vi "får" bara är för vår skull och inte för Lins skull och det ser väl bra ut om de ger oss av deras tid och de får berätta hur bra de tycker att det fungerar. Sedan hålls inget av det som bestäms på mötena som vi lägger fram för Lins bästa ändå.

Jag frågade om Lin hade fått något arbetsblad att sitta med, något som vi pratade om på utvecklingssamtalet, och fick till svar att Lin inte har frågat efter det och att "hon har blivit erbjuden det".

Som om det skulle ligga hos Lin själv att ta det ansvaret. Så ska det inte fungera. Nu gör vi dem en stor tjänst i och med att de slipper oss, men vi är bra lättade över att slippa ifrån deras trångsynthet också.

Vi trodde länge att det skulle ge Lin mer att vara på förskolan än att inte vara där, men mer och mer har vi lutat mot att det inte är en miljö som främjar henne. 

Vi pratade med Lin om alternativet att sluta på förskolan, lade fram konsekvenserna med att inte träffa pedagoger och barnen mer osv. Men det dröjde inte många sekunder av samtalet innan hon sa att hon ville sluta. 

De här förväntningarna fick rektorn oss att skriva förra våren, men det var ett enda stort slöseri med tid det också för inga av dem har förskolan levt upp till. Det här var förväntningar som rektorn då verkade ha godtagit, men det var väl bara för att lura oss, för de rödmarkerade kommentarerna till förväntningarna skrev vi redan i slutet av september och det har inte blivit någon skillnad.

Vi ville aldrig att hon skulle gå det här året på förskolan för vi insåg tidigt att förskolans personal inte var kompetenta nog att förstå vad vi menade, vi ville ha henne på Baggeboskolan och för det gjorde vi verkligen vad vi kunde. Nu har Lin redan gått på "sommarlov" inför förskoleklass och vi hoppas att dessa dagar både går fort och långsamt. /Jenny