Ian fortsatte att kräkas under natten, men framåt morgonen var han piggare och vid ronden fick han godkänt för hemgång. De hade haft god koll på honom under natten, så det känns förstås bra att han var där han var och de fick fort hjälp när de kom in på kvällen.
När det väl var dags för frukost så var Ian jättehungrig och hade ätit bra och fått behålla det han fått i sig. Ett gott tecken i sig. Men nu ska han ju ta det lugnt och det är inte det lättaste att få honom att inse för han är ju "frisk" nu.
Isa fick vara utan Ian på förskolan idag och det var hon först lite motvillig till, särskilt eftersom det var måndag och det är utedag för hela förskolan. Då brukar hon leka med Ian. Nu hade hon fixat det fint ändå.

Och under tiden var jag på MVC för extrakollen för bebisens hjärtljud. Det är ju en aktiv en det här och nu låg slagen på "bara" 160. Högt, men godkänt. Imorgon är det min tur att besöka sjukhuset för att prata förberedelser inför snittet. Det känns ju lite läskigt för jag vet inte om jag vill veta så ingående...

Det blev en lite mer händelserik avslutning på helgen och början på veckan än tänkt och lite mer ska klämmas in innan nästa helg, men det är ju sådant som är planerat det. Tycker vi håller oss till det nu. /Jenny  

I går eftermiddag ramlade Ian på lekplatsen och slog i huvudet. Där och då verkade det inte så allvarligt, men väl hemma något senare så började han kräkas och säga att han hade jätteont. Eftersom det var kö till 1177 och vi ändå antog att en läkare skulle vilja titta på honom, tryggast för oss alla, så åkte Jon och Ian in till sjukhuset. Läkaren gjorde bedömningen att en röntgen inte skulle behöva göras, men som försiktighetsåtgärd eftersom han fortsätte att spy skulle behålla honom över natt för observation. Nu har natten gått och förhoppningen är förstås att Ian (och Jon då) ska få komma hem idag. /Jenny

Igår var Isa på kalas för en kompis som just fyllt 4 år. Och det var ett väldigt "arbete" innan. Hår, naglar, kläder, smycken... Haha! Och paketet slog hon in själv och skrev på, med hjälp förstås. Kalaset hölls i en gympsal och Isa tyckte att det var jätteroligt!

Barnen hjälpte till att klä granen och nu står den så grön och grann i stugan. Den fick komma fram lite tidigare i år, men så är ju tanken att julsakerna ska bort tidigare (eller lika tidigt som andra år...) för att få bebisklart i mellandagarna istället.

Inte det juligaste av bak, men vi kan ju låtsas att kokosen är snö.

Och ja, Isa provsmakade glasyren...

Igår fick barnen i skridskoskolan agera öppningsnummer till Tibro Konståkningsklubbs stora luciashow. De fick visa upp vad de lärt sig under hösten uppklädda i lussekläder och ha hela isen för sig själva framför den applåderande publiken. Stort för de små! Och bland andra Joshi Helgesson var på isen denna kväll, men Ian och Isa var ju ganska partiskt våra favoriter. Så söta! De åkte runt, fick diplom och så dök en skridskoåkande tomte upp och delade ut godispåsar. Dock råder fortsatta tveksamheter till att fortsätta i skridskoskolan även under den kommande vårterminen. De är inte helsålda på det här med skridskoåkning och vi känner väl att de nått de mål som var rimliga. Så vi får se.

Redan i magen har barnen varit väldigt aktiva och bebis nummer fyra är inget undantag. Förlorar en hel del sömn och nu är aktiviteten inte så skön eller efterlängtad som i början av en graviditet. I natt satt jag uppe i soffan i flera timmar. Och det är ju så onödigt när jag vet hur dyrbar sömn är...
Loe hängde på till barnmorskan där sf-måttet var 34 och mitt blodtryck var runt 120/75. Men så var det då denna bebis. Vid dopplerkollen var hjärtljuden alldeles för snabba för att barnmorskan ville släppa det. Jag hann ju tänka att det skulle bli en vända till stora sjukhuset och CTG. Det slapp jag för vid andra kollen var ljuden lugnare. Något i alla fall.
Men ett extra MVC-besök bokades in i nästa vecka. Annars hade jag ju bara haft ett besök kvar innan förlossning. Nu är det ju svårt att inte känna viss oro, men ändå inte mycket jag kan göra. Bara att vänta och hoppas att det ser bra ut vid nästa kontroll - för vi vill inte ha ut denna ungen förrän nästa år. /Jenny

Eftersom jag sover dåligt så påverkas ju helt klart minnet och om allt fungerar när bebisen är här så väntar amning och amningshjärna är ju nästan ett välkänt begrepp. Min koll kommer att svikta... Än så länge har jag nog inte missat något... tror jag. Men för att vara på den säkra sidan så har Jon fått den här gympapåsen och det gäller allt jag kommer att glömma framöver. ;) /Jenny