Naturvårdsfrågor ligger mig varmt om hjärtat och jag har länge varit medlem i flera föreningar som jobbar med djur och natur. Mitt engagemang sträcker sig kanske inte så mycket utanför hemmet men vardagligt miljötänk kan göra stor skillnad.

I går kväll hade Tibro Naturskyddsförening sitt årsmöte, och jag hade först slagit det ur hågen. MVC-besöket tidigare på dagen gav inte de svar vi hoppats på, yttre påfrestningar och annat hade tärt på vår energi. I det hela en jobbig dag för oss. Men Jenny envisades med att jag trots allt skulle åka.

"Om nån kan komma ifrån det här för en stund, och kunna tänka på något annat, så gör det. Jag kommer ju inte ifrån." sa hon och pekade på gravidmagen.

Det tog emot att lämna en höggravid fru själv med nattningen, Ian satt där och då i badkaret och Isa stod på tur, men Jenny stod på sig och jag cyklade iväg (kunde ju inte komma till ett miljömöte i en bensinslukande bil när jag inte hade längre att ta mig). Och bara någon timme in på mötet fick jag ett meddelande från Jenny om att barnen sov och att jag kunde slappna av och lyssna mer helhjärtat på vad som sas. Efter de sedvanliga förhandlingarna, där jag självmant tog på mig rollen som mötesjusterare (den kanske minst betungande posten av dem alla...), var det fikapaus innan det var dags för kvällens föreläsning om folket och miljön på Samoaöarna.

Det var intressant att höra om denna del av världen, som jag innan visste väldigt lite om. Föreläsaren, med rötter på Samoa, berättade om hur dessa öar i Stilla havet kommer att drabbas hårt av de pågående klimatförändringarna. Han visade många fina bilder därifrån, och det verkar sannerligen vara ett litet paradis. Porträttbilderna föreläsaren tagit på Samoas invånare gjorde intryck på mig. Särskilt den yngre generationen riskerar med stor sannolikhet att bli klimatflyktingar när havsnivån höjs och extrema väderförhållanden drabbar de små öarna.

Trots detta har Samoa valt att satsa på förnyelsebara energiresurser och siktar på att bli självförsörjande av dessa. Överhuvudtaget är självhushållning ledordet där, och att lappa, laga, återanvända och ta tillvara på allt är en självklar del av livet på öarna. Fjärran från vårt samhälles slit- och slängmentalitet, med andra ord.

Det verkar alltså inte som om de dystra framtidsutsikterna helt har slagit ned befolkningens kämparglöd. Detta borde vara en inspirationskälla för alla världens länder, inte minst för oss i den mer välbärgade och av naturkatastrofer ännu rätt så förskonade västvärlden. Klimatförändringarna är ett faktum, men det ger oss inte rätten att bara oja och beklaga oss och stillasittande invänta dem. /Jon

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lin och Sia har tillverkat glitterflaskor, ett enkelt men väldigt fascinerande pyssel. I genomskinliga plastflaskor hällde vi olika sorters färgat glitter och diverse småsaker som stjärnor och annat roligt innan vi fyllde upp flaskorna med vatten. Ko...

  Det här pysslet imponerade faktiskt lite på Lin när vi gjorde det, för det var något som hon inte sett innan. Och vid första kollen på utskriften ser allt huller om buller ut, men efter målning och vikning sker det magiska. För i en vinkel bli...

... och så var det inte mer. Och det var inte bara vädret. Kråkfåglar har varit på det igen. Får väl köpa penséer eller nåt istället då...   ...

Nu har Lin börjat om simskolan igen och håller till i stora bassängen, och i helgen var vi i badhuset så hon skulle få träna lite mer. Hela familjen var med och simmade och badlekte, men vi satte även Ian, Isa och Loe på att simma några längder och I...

Efter förra måndagens plus har jag kämpat hårt den här veckan för jag ville verkligen inte ha två plus på raken. Och det blev det inte heller! Att det skulle bli minus visste jag faktiskt redan när jag gick och la mig igår för jag har aldrig gått u...