Den 20 mars förra året var en söndag. Vårsolen lyste, fåglar kvittrade och vintern var i stort sett över. Men en förrädisk liten isfläck låg kvar. Och den skulle jag givetivs klampa på...

Foten blev bara mer och mer svullen under dagen, men jag ville inte åka till akuten, trots att foten började likna en ballong och jag kände mig påtagligt yr och illamående. Jag har ju aldrig brutit något och trodde inte att jag gjort det nu heller. En rejäl stukning var det nog, på sin höjd.

Morgonen därpå var foten fortfarande jättesvullen och gjorde ont att stödja på, men envis som jag är tog jag bilen till jobbet ändå. Det skulle väl gå bra, tänkte jag, jag har ju farthållare på bilen. Men just denna dag fungerade typiskt nog inte farthållaren, och när jag kom fram till Karlsborg var smärtan ännu större. Väl på jobbet linkade jag i alla fall till sjukstugan, som skickade mig vidare till KSS. Och några timmar senare kom jag hem med foten gipsad - för den var bruten!

Vi hade en hel del planer på gång, som en liten semesterresa till Falkenberg med våra föräldrar, barnproduktion med mera, och nu blev ju allt lite omkullkastat. Men med en avtagbar air cast-stövel och kryckor, samt föräldrar och svärföräldrar som kunde köra bilen, tog jag mig fram hjälpligt ändå under den långa sjukskrivningen. Barnproduktionen gick väl sådär...

Tur i oturen var det en "ren" fraktur, så jag behövde ju inte opereras med allt vad det kan innebära av komplikationer och infektioner. Nu, på dagen ett år senare, känner jag dock fortfarande av min fot lite då och då. Särskilt när jag står på knä och packar fallskärmar kan det göra ont ibland, men oftast tänker jag inte så mycket på benbrottet. Fast det är klart, jag har väl blivit lite försiktigare när jag går över isfläckar... /Jon

 

Lotta

20 mars 2012 20:39

Ett år går fort...tyckte inte alls det var länge sen jag läste om det ju.
Tur att barnproduktionen kom igång ordentligt sen iaf ;)
min mamma krossade armbåden häromveckan, jag gissar att hon kommer få besvär lång tid framöver :/
Du hade tur att ha en så fin sambo som passade upp på dig förresten då du gjorde dig illa...ni är ett mysigt par tycker jag =)

kram!

http://www.esmeralda71.blogg.se

Jenny och Jon Sjöberg

20 mars 2012 20:43

Ja, hej vad det går! Det löste ju sig med babytillverkningen till slut i alla fall. ;) Det var kanske inte meningen just då...

Jenny nämnde den krossade armbågen och visst var det någon resa som blev inställd också...? Hoppas verkligen att hon blir återställd.

Tack för de fina orden. Ska genast gå och pussa på min lilla fru. :) /Jon

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ian går ju i femman och gjorde därför sin första arbetsplatspraktik, den här gången på mitt jobb i Karlsborg. Det blev en längre fredag än vad han är van vid, då han var med mig hela dagen. Han fick hjälpa mig med mina vanligaste arbetsuppgift...

    Alla utom Jenny och Sia gillade den här sommarchipsnyheten från OLW. Barnen som inte äter riktig pesto tyckte oväntat att chipsen var goda. Det kanske inte var den godaste sorten de ätit, men de åt upp! ...

Nu har barnen testat 10 stycken av årets glassnyheter! Och vi har ett resultat!         Se filmen från glasstestet:   ...

Dagarna med Lin och Sia är ombytliga och häromdagen blev uppgiften att montera och dekorera en tårta. Dessutom testade vi att få den att se ut som en fjäril och det var inte alls knepigt. Vi delade de färdiga tårtbottnarna på mitten och bara vände de...

Vi tror att den här lekplatsen invigdes någon gång i vintras och vi har pratat om att att besöka den, men det är ju inte så kul att besöka en snöig lekplats... I helgen blev det istället av för då passade det bra i och med att Ian och Isa var på Ky...