Förskolan hade stängt i tisdags så det blev en kortare förskolevecka för Lin. Tillsammans med mig och Sia gjorde hon en del, som besök på lekplatsen och vi passade på att måla med mera. Enligt Sias målning så är vi ganska säkra på att hon är högerhänt... blev nästan inget målat på den vänstra sidan av pappret. Sia är inte så van vid att måla så hon smakade ju en del på kritorna också förstås men hon och Lin fick till fina teckningar till slut. /Jenny

Och skalat och kokat också för den delen. Äppelmos.

Lin skalar äpplen och Sia äter äppelbitar.

Å-leden är en nästan fyra kilometer lång vandringsled som sträcker sig från Inrediahuset vid 49:an och uppströms ån Tidan till Brokvarn. Vi är välbekanta med delar av leden sedan förut, men detta var första gången som vi gick hela. Vädret var lite ostadigt men barnen knallade glatt på ändå. Sia med sina korta ben fick rida på pappas rygg, eftersom många sträckor inte är särskilt barnvagnsvänliga.

Längs den lummiga leden finns många rastplatser, och närmare centrum har man piffat upp parkbänkarna med fina motiv. Här och var står skyltar med information om natur, historik, skrönor och fina dikter, och leden är välgjord med tydliga ledmarkeringar, spänger, broar och grindar vid betesmarkerna. 

Vi gjorde flera kortare pauser för att prata om naturen och omgivningarna. Vid ett ställe fikade vi och barnen fick prova på att tälja pinnar. När vi närmade oss Brokvarn började barnen tappa lite ork och vi pratade om att vi strax skulle behöva vända och gå hela långa vägen tillbaka... Vad barnen inte visste, var att jag i smyg hade kört och ställt bilen vid parkeringen och sedan cyklat tillbaka innan vi började vandra. Döm om barnens förvåning (och glädje!) när de fick syn på bilen och förstod att hemfärden skulle gå både lättare och fortare. Det blev ett fint avslut på en lagom strapatsrik vandring. /Jon

När Lin var ledig från förskolan och Familjecentralen hade öppet fick hon också följa med för att leka av sig och möta en ny miljö. Jag hjälpte bland annat tjejerna med att fixa ihop en hinderbana. /Jenny

Det var Loes önskemål att få måla en egen keps och de andra var förstås inte sena att vilja det också. De fick välja färg på kepsen själva och sen måla på det vita och även på skärmen om de ville.

Kepsarna blev väldigt fina och förstås väldigt unika, och faktiskt att det var Loe som satt och målade på sin keps långt efter att de andra gått iväg för att göra annat. /Jenny

Men den här gången var det inte maten utan Barnens Matfestival som var det stora dragplåstret för oss. Barnen roade sig med tipspromenad, fiskedamm, hinderbana, kasta handboll, sortera skräp med mera. Bäst var förstås att äntligen få åter se de skojiga favoriterna Jecko & Jessie som bjöd på en busrolig show och meet and greet efteråt.

Vi for på en liten utflykt och letade stenar som vi kunde pyssla med. Barnen målade och nu ligger dessa stenar som fina och färgglada dekorationer på trappen. Men det blev också bad och så ville Isa och Loe bli sandbegravda.