Nissen tyckte att vi skulle baka nissebullar så det har vi gjort denna förmiddag. Men degen fick alla möjliga former. Det blev hjärtan, bullar, Sia gjorde en krokodil och det blev några lusseballar (som på Pressbyrån). Provsmakningen är också avklarad till julmust eller mjölk - jättegoda!

Nissen tog med sig en snögubbe från Nordpolen för att visa barnen. Han tänkte nog inte på att snö smälter... Så det var bara en hög kvar för barnen att se, men de hade fått varsin snögubbe som faktiskt skulle smälta också - smälta i varm mjölk.

"Kronprinsen som försvann" heter årets julkalender och nu ser vi första avsnittet.

Medan Sia och Lin lekte i den lilla snö som återstod fixade jag ihop en granristomte. Tomu är nu anställd som busschaufför i lekbussen. /Jenny

Kommunens förskolebarn har gjort pyssel till granar och Lin visade stolt upp det som hon pysslat.

Lagom till första advent påbörjade vår husnisse Julien inflyttning för denna säsong. Övervakningskameran som sänder live till Tomten, Nissens julkalender, dörren förstås och allt runtomkring var på plats när barnen vaknade igår. Men barnens chokladkalendrar fick de leta reda på själva...

Kyrkan hade bokat Molidens simhall till i fredags kväll och bjöd med barngruppernas deltagare och deras familjer. Vi var först med att kliva på den inhyrda nya bussen som hade ett häftigt blått LED-ljus på. På vägen till Karlsborg lekte jag och barnen "Vad tänker jag på" och snart var vi framme. Efter en kortare introduktion av ledarna med påföljande ombyte och dusch samlades alla i den lilla barnbassängen där vi lekte "Under hökens vingar kom" innan vi med olika flythjälpmedel skulle ta oss över "Stora havet", det vill säga stora bassängen. Sedan fick vi uppleva "bibelbastu" där ett kortare stycke ur bibeln lästes i en avsvalande sauna. Efter det bjöds det på hembakade bullar och saft ute i simhallen innan det var en stunds fri lek i bassängen. Där plaskade och lekte Lin och Loe på olika flytetyg medan Ian och Isa hoppade från trampolinen och efter lite tvekan från båda även från tremetershöjden några gånger. När det nästan var slut fick Loe plötsligt för sig att han också ville hoppa. Från trampolinen trodde jag, så ni må tro att jag blev paff när han helt kavat och allena traskade iväg, klättrade uppför den långa stegen, raskt gick ut till höjdens kant och utan minsta tvekan hoppade rakt ner! Efter en stund under ytan (en mindre evighet för pappa...) dök han upp igen, skinande glad och stolt. Avslutningsvis hölls en flytande andakt till lugn musik innan bussen tog oss hem till Tibro igen. Väl hemma hann barnen med ett kortare fredagsmys innan sängdags. Det blev en ovanlig och minnesvärd fredagskväll och förhoppningsvis blir det en repris nån annan gång. /Jon