I morse (alldeles för tidigt då...) var det mer liv i soffan och de satt mer på varandra än bredvid varandra. Men runt tre timmars förmiddagslek med ett par kompisar gjorde sitt och nu sitter, eller som i Isas fall, ligger de ner och är betydligt lugnare och laddar inför eftermiddagsplaydejten. /Jenny

Ofrivilligt ensamstående som jag för tillfället är hade jag ändå en vilja att ta mig ut på Ljusvandringen. Den brukar ju vara så mysig. Det är klart att det tog emot lite att göra det ensam med tre små barn, men det gick trots allt riktigt fint. Loe och Isa satt i vagnen och Ian stod på ståbrädan större delen av tiden - det blev ju lite tungt, men det fanns ju så mycket fint att se under den 2,5 kilometer långa sträckningen. Det hade gått att göra promenaden mer utdragen än vad vi gjorde, men samtidigt ville jag ha barnen i säng inte alltför sent. Det fanns helt klart upplevelser för alla! /Jenny

Igår blev det en härlig eftermiddag ute, för hösten bjöd på en riktigt fin dag. Även om Jon säkert hade njutit av den på annat sätt än med att färdigställa för fiberdragningen. Klart blev det i alla fall.

Men nu väntar en ny vecka och den kommer att bli den kämpigaste på länge, kanske någonsin som trebarnsföräldrar. Tur att den här helgen gav utrymme för att såväl tanka energi som att nollställa städ och tvättkorg och annat sådant där praktiskt som tar tid, men som inte kommer att få det. 

Utmaningar och prövningar väntar... /Jenny

Jon har fixat ett snacksbord till Ian och Isa och nu har vi dukat det med gottigheter. Brasan brinner, Greta Gris på teven - blir bra det här. /Jenny

Vi bestämde oss för att skaffa fiber nu när de är i vårt område och håller på. Det var ett mycket bättre pris nu än om man skulle göra det senare. Grävningen fixade Ian och Isa... kanske med lite hjälp av Jon. /Jenny

Förra veckan missade vi båda gångerna som det var Familjegympa, men den här veckan har vi kunnat delta båda gångerna. Men det är stor skillnad på antalet barn på måndagar mot onsdagar. I måndags var det väldigt många barn och det skapar ju ett visst stillestånd på en del av stationerna i hinderbanan. I dag var det totalt tolv stycken barn, och det gjorde ju istället att banan kunde varvas en massa gånger. Mot slutet plockade ledarna fram bollar för att få lite variation. Men det är roligare när det är mer fart!

Jag, Isa och Loe hamnade hos vänner på en hemma hos-träff på förmiddagen. Det var ju bebislek på Familjecentralen idag och Isa är ju "för gammal" för den. Vi kom förresten fram till att jag är den enda som vi vet om som just nu är hemma med två barn. Men jag trivs med att ha Isa hemma också och nu har den värsta vrångheten lagt sig också. Underlättar förstås. 

På vägen dit så gick vi förbi där Anders Eriksson bor och jag och Jon blev som så många andra otroligt berörda utav programmet som han var med i, "I huvudet på Gunde Svan". Anders dök upp på sin uppfart när vi passerade så jag passade på att säga till honom att avsnittet hade varit väldigt bra. Han lyckades verkligen att beröra med ett ämne som egentligen inte alls berör mig, för särskilt intresserad av enduro kan jag inte påstå att jag är. Han tackade artigt.

Medan vi var med vännerna och fikade, lekte och pratade så var det fotografering på förskolan och jag hade gjort en deal med Ian. Idag skulle han ta på sig det jag ville och så fort han kom hem fick han byta och även helt välja kläder för följande dag. Jeans och skjorta tillhör inte alls hans favoriter, men det ville jag att han skulle ha.

Fotograferingen ifjol gav oss jättefina bilder, men själva fotograferingen i sig var tuff då Ian inte hade börjat på förskolan än, utan bara var där för att fotograferas så han undrade väl vad det var frågan om. 
Jag var väl lite rädd att denna gång också skulle bli kämpig, men det verkar som att det gått bra, för som Ian sa om fotografen: "Han var superrolig!". Så det bådar ju gott. Men jag tog några egna bilder på honom på morgonen ifall. ;) /Jenny

Ikväll ville Ian bada med Loe och det gick ju att lösa.