Gårdagen gick till mångt och mycket gått åt till släp-, skräp- och vedhantering.

Ian och Isa fick minsann bidra lite grann de också. Fast de var kanske inte så uthålliga... Drygt 3 kubikmeter finns nu prydligt staplat i förrådet och det borde räcka gott och väl för mysvärme under den kommande kyliga tiden. 

Vi har höströjt så att säga, men det är många löv kvar som ska falla,

men de hoppas vi blåser bort eller blir sönderklippta av robotklipparen.
En del av barnens leksaker i trädgården återstår också men de väntar vi med. 

Ljusvandringen som anordnas på vår lilla ort brukar bli en stor publikfest och årets var inget undantag. Och varför skulle man inte vilja se alla de fina, mystiska, spännande, roliga, uppfinningsrika och framförallt mysiga installationerna med något för alla sinnen.
Temat för denna kväll var "En ljusare framtid" och för att fira 100-årsjubileumet av den nyrenoverade stenbron som Tibro fått sitt namn ifrån startades och avslutades vandringen på denna plats. Men däremellan sträckte sig rundan ca 2,5 kilometer runt på byn och bjöd på flera olika intressanta stopp.
Vi hade tänkt ha Isa på springcykel men alla barn fick en ficklampa vid start och det blev istället att hon liksom Ian gick runt istället. Deras ben tröttnade något mot slutet men kanske inte så konstigt det efter en lång och händelserik dag.
De somnade gott i sina sängar inte långt efter att vi kommit hem och ljusvandringskvällen var över.

En kväll där vårt första stopp blev att hänga upp vårt kärlekslås, då just det var något som efterfrågades till installationen "Evig kärlek". Nu blev ju inte det här en spontan kärlekshandling, men lika ärligt menad för det och förresten så har vi nog varit tillsammans för länge för att låta spontaniteten rå över oss... /Jenny 

#ljusvandringitibro #viärtibro

Tidigare i veckan plingade det till i mobilen. Det var Blodcentralen i Skövde som var i stort behov av min blodtyp (0+). Ett sånt sms är som batmansignalen för mig, så imorse slängde jag mig in i min batmobile (ja ja, familjebussen då) och drog iväg - hade givetvis bokat tid innan.

Fast först hann jag lämna av Ian på förskolan, precis som vilken annan serietidningshjälte som helst... Det var roligt, för det är så sällan som jag får chansen att göra det. Och Ian var på toppenhumör, pratade glatt och visade mig runt. Lite tråkigt att behöva åka, finns så mycket roligare saker där än på mitt jobb...

Indiansommaren hade galopperat iväg under natten och lämnat ett frosttäcke efter sig. I Skövde strålade dock solen genom de vackra höstlöven på träden, och glad i sinnet tog jag mig till Blodcentralen på Skaraborgs sjukhus.

En liten stund senare lämnade jag Skas lika glad, fast med lite mindre blod i kroppen samt ett nytt parkeringstillstånd, järntabletter och en informationsfolder till en som är intresserad av att bli blodgivare. Är du det också? Läs då mer på Geblod.nu, så kanske vi ses på en brits därinne nån gång - det kan ju faktiskt rädda liv! /Jon

Det börjar vara mörkare om kvällar och morgnar och funderingar kring belysning och reflexer slog mig. Så jag och barnen besökte det mobila poliskontoret och frågade om just detta. Vad behöver det vara för belysning och reflexer på en springcykel? Och vad behöver sitta på cykelkärran?
Inte de lättaste av frågor kanske då vi blev ombedda att komma tillbaka lite senare när de fått ström till sin utrustning och kunde kolla upp det.
Sagt och gjort.
Springcykeln var inte riktigt ett fordon och där fick man sätta på det som kändes tryggt för en själv som förälder och gärna reflexväst på barnet. Men inga bötermåsten.

På cykelkärran var det inget krav på belysning, men reflex bak och även där var det ju fritt fram att använda det som känns bra för en själv. Men lampa var inget måste, fast heller för mycket än för lite. /Jenny

Nyklippta och nyfotade ungar!

I lördags eftermiddag kom vi på att vi inte hade så mycket att göra under resten av helgen. Då fick vi idén att göra om det tänkta bebisrummet till ett rum till Isa. Isa sitter ju gärna och pysslar och har en massa smågrejer så varför inte?
Vi flyttade in bebissakerna till Loes rum, och Loe fick byta sida på rummet så allt skulle få plats.

Vi flyttade in leksaker och tog upp en del från källaren så det skulle finnas lite kul till honom också men han hittade ett eget krypin som han fastnade mer för.

Tidspressen fanns ju självklart där men redan mellan lördag och söndag kunde Isa sova första natten i det nya rummet och det gick finfint.

Vi kämpade på bra och barnen var ganska medgörliga (gick som bäst när Loe sov...) och något sent på söndagen så var det klart. Bortsett från några småsaker då som vi måste skaffa. Det här blev ju lite vi tager vad vi haver och som tur var så hade vi ju sängen med skrivbord som vi köpte i samma veva som Ian fick en liknande i somras.
Isa blev i alla fall jättenöjd och glad över att få ha sina saker samlade. Hon har redan hunnit sitta och klippa och klistra vid skrivbordet. Och på tal om det så gjorde vi om en tavla till en mysig nattlampa med Trolls till henne.

Den här helgen försvann ju väldigt fort i och med detta, men vi siktar på en lugn/lugnare kommande. För nu ska vi väl inte ta tag i att möblera om något förrän det närmar sig bebisboande...

Att få krypa ner i en varm säng. #värmefilt

Och inte så dumt med en 210-säng om man får barnbesök heller! /Jenny