Vi testade att göra egna sandwichar, inte glassen dock.
Men köpes är mycket godare, men kexen smakade väl ganska bra.

Jag skrev ut ett antal olika bilder som jag klippte ut och placerade på bordet framför Ian, Isa och pappa. Uppgiften blev sedan att i tur och ordning hitta en koppling mellan två eller flera bilder. Lite hjärnjobb! Något facit för de många kopplingarna fanns inte, det gällde bara att övertyga de övriga speldeltagarna för att få poäng. Ibland räckte det med att det var sådant man kunde äta, alla var gjorde av majs, samtliga hade bruna ögon osv. En rolig och utmanande aktivering! /Jenny

Mums! Mums!

Så himla gott att äta varm chokladsås efter en stund ute i kylan.

Förra helgen testade vi adventskalendrar till barnen som fredagmys. Ett uppskattat tilltag - vem vill inte slippa väntan utan öppna alla luckorna samtidigt! Dessutom var det ju halva priset nu så vi köpte några stycken...

Det är verkligen inte ofta jag förnyar min garderob, så jag är lite extra glad över att numera ha ett par nya jeans - som dessutom passar! Det blev ett par Mouli från Stayhard, rätt så snygga om jag får säga det själv. De har, till skillnad från många andra av mina byxor (eller kläder i allmänhet), rätt längd och är även lite stretchiga - toppenbra för pappakroppen, hahaha. Mina nya favoriter, som jag hoppas ska hålla lång tid framöver. /Jon

Isa sitter gärna och myser med Lin. <3

Så en snabbis till Mini-Zoo passade bra.

Stannade lagom länge för de som inte gillar det

och lagom länge för de som gillar det...

Som ett tredimensionellt Tetris på en rätt så instabil platta som "svävar". Så skulle man kunna beskriva vårt nya huvudbry, spelet Hoverkraft. För att lyckas ställa alla 24 geometriska plastbitar på plattan utan att den välter är faktiskt mycket svårare än det verkar, även när man bara spelar mot sig själv och lägger dem så försiktigt och tillpassat som man bara kan. Eller också saknar vi bara den rätt finmotoriken och matematiska beräkningsförmågan...

Barnen provade spelet men tyckte nog att det var lite väl svårt (rekommenderat från 8 år), även om de skrattade gott när alla klossar rasade ned över bordet och vidare ned på golvet. (Jenny är å sin sida smått skeptisk till spel som "skräpar ned", haha!) Hursomhelst tycker jag att det är ett roligt spel eller tidsfördriv om man vill lägga "patiens". Återkommer med bildbevis när alla klossar till äventyrs ligger på plats. Det vill säga, troligtvis aldrig... Ett extra plus i alla fall för att spelet inte är beroende av några som helst batterier - magnetismen fixar spänningen! /Jon