... efter lämningarna av Ian och Isa och sedan en solig hämtning med Loe på springcykel. /Jenny

Efter vad som känns som otroligt många år i rad av underkända besiktningar så bröts idag den "trenden".

Vår blåa familjebil fick godkänt! Vilken lättnad!

Imorse gick vi och lämnade Ian på skolan för att sedan gå hem och bland annat baka och pyssla för idag fick Isa vara hemma då förskolan är stängd.
På förskolan jobbar Isa med två figurer, en igelkott och en ekorre (och rörigt nog är Ians förskoleklass indelad i just igelkottar och ekorrar också!) så det fick bli ett höstigt pyssel med dessa djur.

Och på tal om djur - tigerkaka! /Jenny

På förmiddagen gick vi ut på en liten promenad för att hitta några höstiga löv inför morgondagens pyssel. Förskolan är stängd så Isa blir hemma men Ian ska vara i förskoleklassen. Ian stannade förresten hemma när vi andra gick iväg på lövjakt och ankmatning.

På eftermiddagen var däremot allesammans med till Rankås och den här gången tog vi 2,5 km. Eftersom vi anade att Loe inte skulle orka så långt så fick han åka springcykel. Lin var ju förstås i vagnen och hon somnade och var den enda av oss som tog sig i mål torr. För regnet som kom över oss hade vi inte räknat med, men det var glada miner ändå! /Jenny

... tack vare barnen förstås. Frostig morgon så mysbrasa igång och vi passar på att streama ikapp Svenska nyheter.

Vi har numera en dejtnajt någon gång varje vecka för lite vardagsromantik och för att hotta upp småbarnsförälderlivet.

Det är mysigt och välbehövligt med avsatt tid för att umgås, prata och varför inte äta något gott.

Vi som inte hade så mycket planerat för dagen alls bortsett det vanliga som städa, tvätta, bada barn osv. fick istället fin fart på dagen med diverse aktivering. Först ut var en sväng till Vättern och vandring på Vättersvallen. Så fint utmed vattnet! Fast vi hade ju gärna vridit tillbaka tiden ett par månader...

Efter det stoppet for vi vidare mot Hjo och firandet av 60-åringen Park. Dit hade vi lockats av den första programpunkten: show av och med Nassim Al Fakir.

Och självklart framförde han "Hej, jag heter Bengt och jag jobbar på en knappfabrik. Jag har fru men inga barn och en dag frågar chefen mig..." Så nu sitter den där i hjärnan och irriterar igen.

Det fanns tid för barnen att leka av sig på lekplatsen intill både före och efter framträdandet och jag och Jon passade på att njuta av den härliga solvärmen under tiden. Så skönt! I och med firandet så bjöds det även på glass, goda glassbåtar som vi avnjöt just i solen.

Vi for hem och åt mat men ganska snart var vi i rullning igen och på väg mot Rankås för att krama ut ännu lite mer uteliv från den här sköna dagen. Och barnen hade inte helt oväntat lite mer spring i benen! Fast inte Lin då, hon somnade både här och under Nassim... /Jenny