Vi gjorde havrecrunch som serverades som topping på vaniljglass med varm hjortronsylt. Det blev jättegott! Crunchen var ju väldigt smidig att få ihop också, och lyfte verkligen desserten.

Lika tråkigt som det var att Tibros årliga och mysiga hösttradition Ljusvandringen detta år blev inställt på grund av corona, lika roligt var det att få skapa vårt eget bidrag till Tibro ljusvecka, ett event där det ska "poppa upp" en del ljusinstallationer runt om i kommunen. 

Vi var såklart inte sena med att haka på uppmaningen att som kommunmedborgare hjälpa till med att sprida lite ljus och glädje i höstmörkret. En del av vårt lysande arbete ser ni här ovanför. Lampor i diverse kulörta färger eller varm- och kallvita nyanser, blinkande LED-slingor, en roterande projektor och en lasershow, och så kanske det allra, allra roligaste: betongspöken!

Dessa var ju egentligen tänkta till Halloween, men för den goda sakens skull tjuvstartar vi gärna lite.

Jenny hittade inspiration till dessa på nätet, och jag har om kvällarna pysslat med frottéhanddukar och betong nere i pannrummet. Det har varit så kul att göra dessa charmiga små spöken och ge dem egna personlighetsdrag. Och om folk inte redan lagt märke till vårt hus med lila dörr och lekplats till trädgård, lär de ha ännu svårare att missa det nu... /Jon

Nu ska all ledig tid framöver njutas av lite extra. Självklart borde det ju alltid vara så, man vet ju aldrig vad som kan hända... Men anledningen denna gång är förstås att Jon framöver kommer att vara hemifrån väldigt mycket. Extra slitsamt och inte så roligt för nån här, men blir ju pengar till julklappar i alla fall. Vi får tänka så. Före och framförallt efter höstlovet kommer vi inte att se så mycket av honom... Men höstlovet har vi ledigt tillsammans och nu först väntar en helg. En helg där vi tänkt belysa trädgården på ett och annat sätt. I nästa vecka skulle den årliga Ljusvandringen ha hållits men eftersom läget är som det är, så går den inte att genomföra och istället blir det ljuspunkter utspridda under hela veckan istället. Och arrangörerna uppmanande tibroborna att ha nån extra lampa tänd eller mer. Vi kör på mer! Vi har ju en del skojig belysning, men till denna höst blir det några spökiga tillskott. Jag såg några betongspöken på nätet som jag tyckte var så charmiga och bad Jon fixa några och det har han hållit sig sysselsatt med om kvällarna. Det har blivit några jättefina spöken som vi ska placera ut här och var i trädgården och som ska lysas upp inifrån med LED-slingor. De kommer att bli riktigt häftiga! /Jenny

När det finns tid om kvällarna så har vi högläsning för barnen ur den senaste boken om Sommarskuggan. Lin vill inte vara med men de andra tre lyssnar gärna. Vi är halvvägs igenom boken och den är mycket spännande!

Självklart firar vi den! 

Pucko har kommit med några nyheter och så även någon nyhet från FOX samarbete med Pinchos. Vi har testat dem alla och det är ju verkligen kul att få nya smakupplevelser!

Men när det kommer till pucko-dryckerna är originalet oslagbart! Bland burkarna från Pinchos slår ju inget upplevelsen av att dricka drinkarna på restaurangen - förstås. Men ändå roligt att få lite pinchoskänsla hemma. Och FOX verkar ha ett helylletänk när det kommer till ingredienserna.

Vissa program berör djupare än andra. TV-serien Fyraåringarna på äldreboendet är ett sådant, och handlar som titeln avslöjar om en grupp fyraåringar som i ett experiment får tillbringa sex veckor tillsammans med en samling äldre på ett ålderdomshem. De gör en mängd saker tillsammans, följda av ett TV-team och ledda av ett par förskolepedagoger. Studien leds av experter inom psykiatri och geriatrik, och genom ett antal tester och videogranskning är syftet att se om kontakten med barnen har en positiv inverkan, fysiskt såväl som mentalt, på de äldre.

(Bild lånad från TV4)

Vi har redan streamat alla avsnitt, och utan att avslöja för mycket är det väl inte "mindblowing" att barnen är som en vitamininjektion för de äldre med sitt sprudlande glada humör, deras energi och nyfikenhet. Barn är ju ofta ganska spontana och så härligt befriade från många av de sociala "spärrar" som vi vuxna har, och engagerar och livar upp de annars ganska så stillsamma och tysta vårdtagarna på äldreboendet. Precis som tidigare erfarenheter med djur, ger barn också positiva effekter på äldre.

Serien gav oss många skratt och igenkännande leenden över barnens beteende, men även en och annan tår dök upp i ögonvrån. För i dokumentären får man även lära känna de gamla lite mer ingående, och i personporträtten berättas det om en del tragiska livsöden.

Det är en serie som berör, för den visar ganska tydligt hur ensamt, tomt och smärtsamt livet kan vara i slutskedet - men den väcker även hopp om att det inte nödvändigtvis behöver vara så. Om vårt samhälle inte envisades med att dela upp människor i olika fack utan tillät alla att mer naturligt umgås över åldersgränserna - lite som det var förr i tiden - tror jag att det skulle vara till nytta och glädje för både gammal och ung. För även om studien mest var för de äldres skull, tror jag att barn också har ett visst behov av att träffa och lära känna äldre, och på så vis lära sig mer om historien.

Tyvärr kom coronapandemin efter inspelningen och satte ett tillfälligt stopp för träffarna mellan barnen och de gamla. Vi får bara hoppas att denna plåga snart är slut och att fler får upp ögonen för många äldres levnadssituation. Jag vill bli gammal i ett samhälle som inte glömmer bort en, utan fortfarande låter mig känna mig som en del av en större gemenskap. /Jon

Vi har testat Marabou Cookie Dough och Marabou Oreo Sandwich och kakdegen föll oss inte i smaken. Den smakade ju knappt någon kakdeg, men Oreon däremot var riktigt god - gick hem hos såväl vuxna som barn. Den tunnare chokladen mellan oreokakorna smälte dock fort i de mindre barnens händer...