Ja, igår var det dags för ännu ett avslut: friidrotten. Kvällen till ära var familjerna inbjudna till att möta barnen i en mängd olika grenar, och jag var där för att ge Ian och Isa en match. Det var en stor uppslutning av föräldrar och syskon, och vi testades i allt från reaktionsförmåga till samarbetsförmåga, rena teambuildningen med tanke på att man knappt ens sett vissa där förut vid lämning och hämtning.

Alla verkade ha kul, inte minst barnen som länge kämpade hårt i underläge för att till slut gå om och vinna Familjekampen 2019. Efteråt väntade medaljutdelning och fika, innan det var dags att ta farväl av tränarna för denna säsong. Barnen längtar redan till nästa börjar, och jag tycker att det är roligt att de vill träna friidrott. Det är så värdefullt att de får röra på sig på ett allsidigt sätt och samspela med andra barn, under ledning av duktiga och engagerade idrottare som ger mycket av sin tid och uppmärksamhet till våra barn.

Men... visst känns allt det roliga i kroppen idag. Borde kanske börja träna lite mer själv ändå... /Jon

Igår hade Ian säsongsavslutning på innebandyn och Loe ville följa med. Vi spelade lite tillsammans under uppvärmningen och tittade sedan på när Ian körde hårt i träningsmatchen. Det var mycket energi och kämparglöd på planen. Lillebror var väldigt taggad på att också få börja träna innebandy, fast det får nog vänta ett tag till. Nu är det ett kortare juluppehåll innan den efterlängtade vårsäsongen drar igång för Ian igen. /Jon

Imorse vaknade barnen upp till ett nytt brev från nissen Julien och under julgranen låg en drös julklappar. I brevet gick det att läsa att Tomten varit förbi redan i natt och lämnat av deras julklappar för att det inte skulle bli så trångt på släden på julafton. De hade ju lämnat in sina önskelistor så tidigt så deras önskningar hade blivit klara tidigt. Men om de inte fortsatte att vara snälla så skulle Tomten ta tillbaka presenter...

Förskolan har beslutat att inte ha proffsfotografering där då det kan bidra till utanförskap och egentligen inte tillhör verksamheten. Under tidigare år har det varit fotografering enskilt och i grupp och det har varit frivilligt att köpa bilderna. Man kan ju tycka vad man vill om detta, vi är mest glada över att vi fick ett besked till slut om hur det skulle bli. Då valde vi att fixa det på egen hand. 

Inga av dem har samma ögonfärg... men vi är ganska säkra på att vi har avlat fram dem tillsammans... Hahaha! Nån likhet dem emellan kanske det finns...? Här matchar ju kläderna i alla fall. 

Imorse såg det ut som hejsan här igen efter att nissen med kompisar varit framme. De hade försökt sätta ihop ett luciatåg med lite halvdåligt resultat. Busat hade de gjort desto mer och det satt tomteluvor, stjärngossestrutar, pepparkakshattar och luciakronor här och var, det fanns lussekatter, både riktiga och låtsas, och pepparkakor utspridda, nissen hade gömt små presenter i barnens kläder som barnen upptäckte när de tog på sig, barnens tandborstar var utbytta mot chokladtomtar och i taken på barnens rum hade han hängt upp varsin godispåse till dem att försöka få ner. Nissen med vänner hade helt klart haft en mycket festlig natt!  

Idag passade jag och Jon på att ta chansen att vara med Ian i skolan. På grund av en ohälsam miljö har han nyligen fått byta klassrum till huset där han gick i förskoleklass. Och det gick visst att tränga in en hel klass till där men kanske inte så optimalt förstås, fast barnens hälsa måste ju gå före. 
Jag var med Ian under skoldagens första del och fick då följa med till kyrkan och se på luciatåg, men jag hann också vara med på någon lektion innan jag gick hem för att byta av med Jon. Jon var med på lektionen efter lunch. Det var roligt att kunna vara med Ian så här under dagen för att få en större inblick i hur en av hans skoldagar kan se ut. /Jenny

Våra kids hade ju säsongens finaste luciatåg, men det här från Jula var ju oemotståndligt gulligt det också! Och stämde perfekt med uppsättningen i vårt eget tåg. Trevlig lucia!

Lin, Loe, Isa och Ian.

Ikväll var vi och tittade på Isa och Loes luciatåg där Isa var lucia och Loe tomte. Men Loe gillade inte alls detta utan ville lämna scenen och komma och sitta hos oss. Vilket han självklart fick och vi hade väl anat att det skulle kunna bli så innan också. Men han trotsade ändå scenskräcken och gick tillbaka till scenen när det nästan var slut och det var stort för honom.

För Isas del var det här det sista luciatåget på förskolan och när fröken under förberedelserna innan frågat vilka verser barnen ville läsa så svarade Isa: "Alla". Hemma frågade jag henne varför hon velat det. Då svarade hon: "Jag kan ju alla." Så Isa var med och läste med olika kompisar på alla fyra verser. Och självklart var hela luciatåget supersött och de sjöng så bra och det är så fint av personalen att fixa med de här mysiga tillställningarna. /Jenny