Förmiddagen gick åt till förskola för Ian, jobb för Jon och resten av oss besökte Familjecentralen, men under eftermiddagen sammanstrålade hela familjen. Kyrkans barn- och vuxengrupp anordnade en bussresa till Stellas lekland.

Nu var vi en hel busslast med kända ansikten som var där och det kändes nästan som vi hyrt hela leklandet. Annars brukar vi inte behöva stanna så länge för barnen tar ut sig ganska bra, men nu hade vi en buss att passa.

Den gick hem halv sex och på bussen halvsov Ian och Loe och Isa helsov. Det blev lite senare i säng här hemma för dem, men imorgon har jag nollat Ian på förskolan så slipper jag elda på dem på morgonen för det.

Och imorgon var det inte helt blankt i kalendern heller, och nu börjar den här lite mer händelserika veckans trötthet att göra sig tillkänna. Så ja, det tar emot att gå ut och power walka nu, men utgång måste det bli. Hoppas jag har medvind i alla fall... /Jenny

Ja, det står med lite allt möjligt i planeringen för den här veckan. På förmiddagen var "temat" mer åt vårdhållet då Loe hade BVC-besöket och Jon var iväg och lämnade blod, men temat för kvällen blev bebis.

Vi var ett gäng som överraskade en väntande mamma med en babyshower! Bebisen är bara några veckor bort, fast på andra sidan om graviditeten hade det kanske känts som en evighet.

Hursomhelst var det ju svårt att inte känna ett litet bebissug, och särskilt när jag kom hem och mina vildar låg och sov som gulliga små änglar... Nu väntar sängen för det lär rulla på rätt bra imorgon också. /Jenny

Och den här veckan rullar på med åtaganden. Än så länge har jag inte glömt något... Även om det var nära med BVC-boken idag.

På förmiddagen var det dags för BVC-besök för Loe och han vaccinerades. Jag bad även om att få för mässling nu och så blir det istället en av de andra sprutorna om någon månad. Mässling är ju i ropet och finns det sjukdomar vi kan slippa så gör vi gärna det.

Det var en ny barnläkare med på BVC, men hon var väldigt förtroendeingivande och gav bra svar. Vi har fått tid för Loes operation i Göteborg och pratade även en del om den biten. Sprutor, tandläkare, kalas, operation - det blir en händelserik månad för Loe.

Loe vägde in på 10560 gram och var 75,6 cm lång. Igår passade vi även på att väga och mäta Ian och Isa hemma för tidigare har det skiljt runt 3-4 kg och 15 cm mellan Loe och Isa och samma siffror från Isa upp till Ian. Och så fortsätter det ungefär. Isa vägde 14,3 och var 91 cm och Ian vägde 17,6 och var 105 cm.

Sprutorna var ingen höjdare och att bli lämnad ensam naken när storasyster behövde kissa mitt i undersökningen var väl så där, men annars gick det fint. Han somnade ganska omgående i vagnen därifrån. Och vi håller tummarna för att slippa biverkningar. /Jenny

Idag fyller Loe 1 år och i helgen firade vi honom på bästa sätt! Första födelsedagen är ju så speciell och det har hänt så mycket under de här tolv månaderna. Och idag vill jag även passa på att fira att jag under det här året har gått ner 26,1 kilo i vikt!

För Loe kommer det att fortsätta uppåt och för mig är tanken neråt en bit till. Och mitt tillvägagångssätt är att röra mig mer och äta mindre. Jag vill ju inte gå miste om något gott, det får bara inte bli för mycket av det och inte så mycket ätande sent på kvällen.

Förutom gratismotionen som det blivit så långt i år så har jag under planerat power walkande tagit mig totalt 15,5 mil. Jag har som mål när jag är ute att gå i 30 minuter så fort som jag bara orkar och det längsta jag tagit mig är 4,13 km. Men fyra kilometer har jag bara klarat några gånger så framöver hoppas jag att det ska ske oftare.

Måndagar är min invägningsdag och det har fungerat bra för det gör att jag framåt helgen försöker tänka mer på vad jag äter i och med att måndagen kommer fort. Men det gör måndag till min vilodag. I alla fall från träningskläderna... /Jenny

Det är inte förrän i morgon som Loe fyller 1 år, men vi passade på att fira honom lite i förskott eftersom det är lite tajt om tid på måndagar.

I och med ettårsdagen tycker jag att barnen blir så stora, nu är Loe inte någon bebis längre. Vi firade honom traditionsenligt med tårta, ballonger och presenter. Men det blev även en piñata, fast en som öppnades genom att man behövde dra i det rätta snöret. Barnen fick turas om och det slutade med det blev Ian som träffade rätt och ut föll såpbubblor, chokladägg och annat skojigt som vi fyllt upp med.

I paketen låg bland annat Duplo, filmen Trolls och en Bobby Car. Och att han skulle gilla gåbilen anade vi då han lekt en del med den som de har i kyrkan. Vi hade även ett par små presenter och heliumballonger till Ian och Isa för att höja festligheterna ytterligare. 

Loe fick också en blå snowracer. Och på något sätt har det nu blivit en tradition att barnen fått en till sin ettårsdag. Men de andra två har fått vänta på att kunna testa sina - Loe kunde premiäråka med en gång!

Och det är ju inte kalas utan tårta och Loe verkade uppskatta sin för han mumsade på rätt bra. Det blev en enkel tårta med fotooblat som smakade helt okej.

Nu dröjer det ett par månader tills det är dags för nästa födelsedag här och det är ju inte vilken födelsedag som helst, för någon närmar sig snabbt 40-sträcket... /Jenny

Tänk att Ian redan blir 4,5 år idag! Vår fina Ian som kastade oss ut i föräldralivet och verkligen gjorde att vi fick känna på så många sidor av det omgående. Det var en bebistid som var allt annat än lätt, och frågan är om vi sovit nio timmar i sträck någon gång sedan han föddes... Men Ian har mognat på många sätt och även om han fortfarande kan vara oerhört bestämd i sina åsikter och envis till tusen så går han oftast att diskutera med. Han har så många sidor som man som förälder är så tacksam för. Älskade Ian! /mamma och pappa

Lille Loe blir stor.

Nu sitter han också med och gottar sig till Pyjamashjältarna med Ian och Isa.

Idag anordnade RFSU och frivilliga barnvagnmarscher på ett femtiotal platser runt om i landet för att uppmärksamma den höga siffran när det kommer till mödradödlighet i samband med graviditet. Så många som 800 kvinnor avlider dagligen till följd av komplikationer vid graviditet, abort eller en osäker förlossning. Och under varje år så föder 40 miljoner kvinnor barn utan vare sig barnmorska eller någon annan rådgivning.

Värst utsatta är de fattigare länderna och i Sverige borde vi vara väldigt tacksamma för den vård som vi får här, även om det alltid finns utrymme för förbättring, särskilt med tanke på hur situationen blivit för flera kvinnor nu när BB i Sollefteå lades ner. 

När det kommer till mig personligen är jag väldigt tacksam för den hjälp jag fått under mina graviditeter - och särskilt vid förlossningarna. Om vi inte fått den hjälp vi fått med ettan och trean hade utgångarna slutat betydligt mer olyckliga, men jag känner inte att jag skulle ha velat fött nummer två helt utan hjälp från den fantastiska förlossningspersonalen heller.

Så att uppmärksamma hur läget ser ut runtom i världen är en viktig fråga för oss och just därför valde vi att delta i Barnvagnsmarschen för att visa vårt stöd. 2030 ska det inte förekomma några dödsfall kopplade till graviditeter med insats har världens ledare kommit fram till i Agenda 2030. Alla har rätt att överleva sin graviditet. /Jenny