Eftermiddagarna kan vara riktigt kämpiga här. Då är min energi nästan i bott medan barnen kan vara pigga efter mat och kanske sovstunder. Ian får sova om dagarna om han verkar trött men inget planerat och Isa får sova om hon nu somnar. Den här veckan har Jon kommit hem senare än hur hans arbetstid ser ut vanligtvis. Han håller på med en körutbildning som fortsätter även i nästa vecka. I tisdags hade han dessutom en körning norröver och kom inte hem förrän efter åtta. Då satt jag halvt om halvt utslagen i soffan medan barnen tillsynes helt outtröttliga fortfarande röjde järnet. Förskolan verkar inte alls trötta ut Ian, är nog snarare jag som blir trött av att ta mig fram och tillbaka och få undan så mycket som möjligt med bara ett barn i hasorna. Något mer som bidragit till tröttheten är Isas tand nummer tolv. Hon har sovit dåligt, varit gnälligare och precis som med Ian så verkar det som att balanssinnet påverkas för hon har snubblat mer. I tisdags for Jon iväg redan efter tre på natten och inte långt därefter så vaknade Isa typiskt nog ledsen och jag tog in henne till mig. Men även om hon kom till ro så har jag svårt att sova med barn i sängen så det blev inte mycket sömn för mig. En annan biverkning till tandsprickningen är en otroligt lös mage. I morse hade jag allt klart - trodde jag då... - för att ta på oss ytterkläderna och mot förskolan när jag känner att det är alldeles blöt utmed baksidorna på Isas lår. Det fick bli ett hastigt byte av byxor men kom bajs lite här och var och jag som typiskt nog tvättat dagen innan. Det ger ju en viss tillfredsställelse att se tomma tvättkorgar, men så var det med det. Morgonen blev lite stressigare än tänkt men vi kom till förskolan i tid. Men nu är i alla fall tanden igenom lite grann. Men det är ju några kvar...

Efter höstlovet har lämningarna av Ian faktiskt gått toppen! Jag såg ut som en fågelholk när jag lämnade förskolan i måndags för jag var förberedd på alla möjliga jobbiga tråkigheter. Skönt att slippa det och igår kväll innan Ian somnade så sa han: "Hoppas att det är förskola imorgon." Som det värmde för jag har ju tacklats med att lämna honom där när han inte velat och vi inte varit tvungna då han lika gärna kunnat stanna hemma med mig och Isa. Min förhoppning har ju varit att han ska vilja gå dit, kunna leka med jämnåriga, lära sig nya saker, vara hemifrån och framförallt ha roligt och efter det uttalandet så kändes det riktigt bra. I och med att Jon kommit hem senare så är det mycket som ska avklaras under den tiden innan sängdags och vi har väl inte alls lika stor koll på varandras dagar när det ser ut så här. Ikväll hann vi i alla fall med att gå igenom gosedjur och leksaker som ska skickas till ett flyktingboende är det tänkt. Och sen får ju Jon umgås en del med barnen också så jag kan få andas lite på egen hand. Jag älskar dem allesammans, men det gör jag även om de är nere i lekrummet och jag sitter för mig själv ett våningsplan bort. Men det ser inte ut som att Jon har det så särskilt ansträngande... /Jenny

 

Marianne

6 november 2015 07:34

Jon har nog haft en dröm om att bli skådespelare så han spelar nog avslappnad :-)

Jenny och Jon Sjöberg

6 november 2015 07:43

Det är möjligt. För mig är det i alla fall sällan som jag får chans att bara ligga så där på golvet medan båda barnen leker snällt. Och det är inte bara för att jag nu har svårt att ta mig ner på golvet... ;) /Jenny

 

Mia

6 november 2015 08:17

Jag undrar varför du lämnar Ian på förskola när du är hemma med hans lillasyster om dagarna. Min åsikt är att småbarn har det bäst hemma med sina föräldrar och syskon. Om man har ett jobb att gå till så är ju förskolan ett måste men finns fördelen att man kan få vara hemma under småbarnsåren så förstår jag inte varför barnen ska lämnas bort, som mamma ville jag ha mina ungar runt mig om dagarna och få ta del av all deras utveckling och få ge dom den trygghet bara en förälder kan ge. Det här är min åsikt och inget klander till dig utan mer en undran om varför inte lillkillen får vara hemma om dagarna.

Jenny och Jon Sjöberg

6 november 2015 08:45

Jag har brottats med det här, men när vi är iväg till öppna förskolorna så är det mest mindre barn där och Ian har varit äldst. Även här hemma känner jag att det inte ger honom samma utbyte att leka med Isa om dagarna i och med att hon inte ens pratar.
Nu går han bara 15 timmar i veckan så det är inte särskilt lång stund som det blir om dagarna. Och lov ingår inte alls i de gratis 15 timmarna som han får när jag är föräldraledig.
Han var ju ändå tre år och det är ju inte många år men sett till hur läraktiga de är så är de som svampar. Nu när han säger att det är roligt där och träffar nya kompisar och lär sig nya saker så känner jag ändå att det var ett bra beslut.
Innan förskolan hade vi aldrig lämnat bort honom EN ENDA GÅNG, han har alltid haft mig eller Jon i närheten, men så kan vi ju inte ha det jämt. Men när man inte har barnvakt så har det fått bli så.
Men just att vi inte suttit i sjön har ju funnits där och om det inte skulle fungera så finns ju alltid möjligheten att ta hem honom. Fast vi ville ju ge det en ärlig chans först, det här var bara hans femte vecka med inskolningen inräknad.
Men man måste söka om plats ett halvår i förväg och det här var tredje gången som vi sökte till den här skolan för det är där vi ville ha honom. Det är på det området som han även kommer att börja riktiga skolan sen.
Det kommer kanske att gå upp och ner i hur han trivs, men än så länge har det bara pekat uppåt. /Jenny

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har något av barnen missat skola det här läsåret på grund av sjukfrånvaro. Efter kyrkgruppen i tisdags kräktes Loe. De hade då varit i badhuset och även om vi misstänkte att det berodde på att han fått i sig klorvatten så kunde vi ju inte vara säk...

Lin och Sia har tillverkat glitterflaskor, ett enkelt men väldigt fascinerande pyssel. I genomskinliga plastflaskor hällde vi olika sorters färgat glitter och diverse småsaker som stjärnor och annat roligt innan vi fyllde upp flaskorna med vatten. Ko...

  Det här pysslet imponerade faktiskt lite på Lin när vi gjorde det, för det var något som hon inte sett innan. Och vid första kollen på utskriften ser allt huller om buller ut, men efter målning och vikning sker det magiska. För i en vinkel bli...

... och så var det inte mer. Och det var inte bara vädret. Kråkfåglar har varit på det igen. Får väl köpa penséer eller nåt istället då...   ...

Nu har Lin börjat om simskolan igen och håller till i stora bassängen, och i helgen var vi i badhuset så hon skulle få träna lite mer. Hela familjen var med och simmade och badlekte, men vi satte även Ian, Isa och Loe på att simma några längder och I...