Eftersom Ian går måndag till torsdag så är hans andra vecka som förskolebarn nu avklarad. Det här blev den första "riktiga" och den började väl så där. Det första som står på programmet när han börjar vid halv nio är samlingen och det har verkligen inte varit någon favorit. Han har inte blivit ledsen - bara helt ovillig att vara med... Så de första dagarna stannade jag kvar med Isa under samlingen, men så fort den var över så kunde jag bara lämna honom och det ska ha fungerat. Igår kunde jag sitta på en stol strax utanför samlingsrummet och idag gjorde jag helt enkelt så att jag lämnade honom. För igår märkte jag av att det mer kändes som att han drev med mig, att han fick "makt" över mig och kunde hålla mig kvar tills det var dags för lek då jag inte var intressant längre.

Men även om jag inte var där så länge idag för att lämna Ian så hann jag även uppfatta något som en fröken sa utan att kanske tänka sig för eller att tänka på att jag var i rummet. Och under resten av förmiddagen grubblade jag fram och tillbaka på det här och när jag hämtade Ian tvekade jag om ifall jag skulle ta upp det eller ej. Det slutade med att jag gjorde det och nu får de ta itu med det. För min del känns det bra att ha sagt något.

Nästa torsdag är det dags för Ljusvandring i Tibro och förskolan hade uppmanat till att ta med en barnmatsburk för att barnen skulle göra en ljuslykta till arrangemanget. I Barnens glödande park ska förskolebarnens hundratals lyktor skapa magi. Jag lämnade in en burk, men att pyssla har inte varit Ians grej och igår hade han vägrat. Så jag hade väl inte så stora förväntningar men idag så! En fröken visade upp en lykta som Ian ska ha gjort, så det var kul.

Något annat som var överraskande roligt var att igår kom äntligen sms:et som berättade att skolfotografierna fanns att titta på på nätet. Det tog nästan fyra veckor från själva fotograferingen, en fotografering som inte alls var den lättaste, för Ian var inte det minsta intresserad av att hamna på bild. Då hade han inte börjat på förskolan och allt var nytt och det underlättade inte. Jag hade dessutom med mig Isa med mera, med mera. Jag hade inte alls några större förhoppningar på att bilderna skulle blivit okej. Jag hade fel. Det fanns tre bilder på Ian och en bild på hans grupp Ankorna - och vi gillade allesammans! Det gick inte att välja så det fick bli en (dyr...) beställning av allesammans. Undrar vilket fantastiskt fotoredigeringsprogram de egentligen använde...? /Jenny

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I veckan drog jag med Lin och Sia ut på en liten utflykt. Vi hade en samling innan där vi med bildstöd gick igenom vad som skulle göras. Sedan tog vi tag i att packa fika i ryggsäckar, toabesök och påklädning. Med hjälp av Naturhistoriska riksmuseets...

Nu har något av barnen missat skola det här läsåret på grund av sjukfrånvaro. Efter kyrkgruppen i tisdags kräktes Loe. De hade då varit i badhuset och även om vi misstänkte att det berodde på att han fått i sig klorvatten så kunde vi ju inte vara säk...

Lin och Sia har tillverkat glitterflaskor, ett enkelt men väldigt fascinerande pyssel. I genomskinliga plastflaskor hällde vi olika sorters färgat glitter och diverse småsaker som stjärnor och annat roligt innan vi fyllde upp flaskorna med vatten. Ko...

  Det här pysslet imponerade faktiskt lite på Lin när vi gjorde det, för det var något som hon inte sett innan. Och vid första kollen på utskriften ser allt huller om buller ut, men efter målning och vikning sker det magiska. För i en vinkel bli...

... och så var det inte mer. Och det var inte bara vädret. Kråkfåglar har varit på det igen. Får väl köpa penséer eller nåt istället då...   ...