På förmiddagen tog jag med barnen till öppna förskolan i kyrkan. Min förhoppning var ju att de skulle sova gott och framförallt länge efter det besöket. Istället sov de kortare än vad de brukar och när vi hade ätit mat kändes det som att det var väldigt mycket eftermiddag kvar.

Då fick jag idén att besöka Jon på jobbet. Jag kollade upp busstiderna och hittade en passande buss. Jag hämtade upp den lite smidigare Chicco Liteway-vagnen från källaren och satte Isa i den. Ian fick gå för vi använder inte syskonvagn här hemma längre, har bara en i bilen när vi är iväg. Nu blev det en hel del för honom att gå, både till busstation och även från busstation i Karlsborg och ända ut till fästningen men han kämpade på bra.

Att få barn och vagn på och av bussen var ju ett litet företag men det gick. Ian tyckte att bussresan var spännande medan det blev Isas första bussresa någonsin. Själv minns jag inte när jag åkte buss senast...

Bussbarn/busbarn.

Jon hade ingen aning om att vi var på väg till honom, men tyvärr kunde vi inte knalla in på arbetsplatsen hursomhelst eftersom det är låst här och var på K3. Men jag lyfte upp Ian i fönstret som såg pappa och knackade på. En kollega till Jon såg oss först och uppmärksammade Jon på oss. Men där hade det kört ihop sig lite i Jons huvud för först kopplade han inte att det var Ian och sedan fick han inte ihop hur vi skulle kunna vara där. Vi skulle ju inte ha kunnat komma dit utan barnens bilbarnstolar osv. Men självklart blev han glad över denna överraskning! Och jag blev glad över att det blev mos på Kanalkiosken när hans arbetsdag var över... /Jenny

Överraskad pappa.

Jag beklagade ju mig i ett tidigare inlägg över att det inte kommer så mycket skoj i brevlådan längre. Nu har jag försökt ändra på det genom att hålla lite koll på gratisgrejer och skicka in bidrag till tävlingar. Att börja vinna saker igen vore toppen fast det är ju lite svårare, men att det kom en hårinpackning från Garnier Respons var inte så dumt det heller. Mitt hår behöver ju all hjälp det kan få... /Jenny