Direktlänk till inlägg 14 januari 2015
Ett telefonsamtal. Chock. Förvirring. Sorg. Tårar. Många tårar. Var det så fruktansvärt? Så fruktansvärt att... Jag trodde att allt var bra. Men vad visste jag... Kanske borde jag någon gång...? Nu råder nedstämdhet. Men alla minnena är ljusa. Kontraster. Och den eviga frågan: varför. Inte för att svaret skulle göra någon skillnad nu.
För sent. /Jenny
Den 25 juli 2010 startade vi jennyjon-bloggen. I över ett decennium har vi hållit liv i den här bloggen. Minst ett blogginlägg per dag har vi publicerat. Och fler ska det bli!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|