Nu är Ian och Isas farmor på väg hem till Norrbotten igen. Vi har fått några toppendagar tillsammans, även om vädret kanske till och med har varit lite för bra. Vi har varit i Hjo ett par gånger, badat i poolen, varit i Skövde och handlat, det blev en vända till Vättern för bad och lite strandliv, hon fick träffa några utav våra vänner och deras barn, hon har sett hur vi har det nu med lite nytt både inne och ute med mera.

Bäst var förstås att få träffa de båda barnbarnen! Ian kanske inte har vuxit så mycket sen sist men han pratar desto mer nu, och Isa blev ju en helt ny bekantskap. Dagarna flög fram, men det är redan planerat för ett återbesök. I september fyller Ian två år och för att slå två flugor i samma smäll har vi bokat in Isas dop då också.

Nu hoppas vi att SJ sköter sig så hon kommer fram som hon ska, även om de redan ställt till det med ett oplanerat byte i Stockholm i natt... och dessutom en betydligt mycket senare avgång... och så blev det inte liggvagn till huvudstaden utan sittvagn... som ska vara stekhet att sitta i...

Den här resan kommer helt klart att uppröra en hel del resenärer och anhöriga!

Ja, rubriken säger väl egentligen det mesta, men läs gärna vidare. :) Nalle är lite av en öronhund och har titt som tätt problem med öronen (och 7514 saker till...). Han har hängande öron och det blir ibland lite av ett bekymmer. Vi har med jämna mellanrum rengjort hans öron, klippt upp och behandlat med Epi-Otic med mera. Men det går inte alltid att ligga i framkant trots regelbundenheten och igår upptäckte vi en stor svullnad i ena öronlappen.

Vi googlade oss fram till att det måste vara ett blodöra. Efter kontakt med veterinären bokades det in ett besök för att undersöka orsaken. Den här gången var det inte svamp utan öroninflammation - och det på båda öronen.

Vi fick ut ett recept på samma medicin som missfärgade tapeten i förra lägenheten - en oljig historia som vi hade tur att slippa betala för när vi flyttade.

Åt blodörat kommer däremot inget att göras för veterinären menade på att en tömning av blodet skulle med största sannolikhet orsaka infektion och resultatet blir sällan helt perfekt ändå. Nu lutar det åt att Nalle kommer att få ett så kallat blomkålsöra. Han som har så söta öron, men hellre det än att riskera att göra honom sjuk och vi använder ju honom knappast som utställningshund. Det viktigaste är att han inte har ont och blir bättre fort.

Men det var då väldigt vad mycket vi har fått med sjukdomar att göra hittills i år...