skrivmoster

14 januari 2013 09:21

Min egen uppfattning är, att så länge det känns bra för mamman att amma och hon inte upplever sig bunden till händer och fötter, så är det nog en lyckad lösning. Var och en får själva känna vad som är bäst för alla parter. Det finns så många uppfattningar och ingen är väl fel. Men orkar man upp till ett år så är det strongt! Nu skriker säkert nån "hallå" och berättar att de ammat upp till två-tre år. Då tycker jag personligen att det är nog så länge ... men inte fel. Man gör sitt eget val.

Kram från en farmor

Jenny och Jon Sjöberg

14 januari 2013 09:45

Ja, hur man ställer sig till amning är en mycket personlig fråga. Jag vet de som utan att givit det en chans sagt att amning inte är för dem och de som så gärna velat men inte haft mjölk.
Jag har känt mig bunden, bunden i tretimmarspassen för det är friamning som rekommenderas och det är den tiden det har rört sig om. Men nu när han är lite äldre har det blivit lite längre stunder. Ibland.
För oss skulle ju aldrig det där gamla med att mata på fasta tider ha fungerat. Ian skulle ju gråtit i högan sky av hunger. Och det gjorde väl många stackars barn också...
Ian är ju väldigt matfrisk när det gäller amning men övergången till mat kanske kommer ta lång tid. Det vet vi ju inte. /Jenny

Anna L

14 januari 2013 18:25

Jag kunde inte amma med barn nr 1 och med barn nr 2 tog jag det mycket kontroversiella beslutet att inte amma. Fy fasen rent ut sagt vilka spydigheter och nedlåtande kommentarer man fick ta för det. Man är ingen sämre mamma för man inte ammar sitt barn. Det är varje kvinnas val och mans ka gör adet som känns rätt för en själv och inte det som alla andra säger att mans ka göra.

Jenny och Jon Sjöberg

14 januari 2013 19:54

Amning har absolut inte något att göra med hur man är som mamma, håller med dig helt där. Och kanske blir en del mammor till och med "lugnare" som förälder om de slipper amningskravet när det inte går så där lätt - som det faktiskt inte alltid gör.
Och att amma är inte alls så där himla mysigt som det ibland målas upp att vara. På föräldraträffarna innan pratade vi till viss del om amning men det är ju omöjligt att sätta sig in i hur det verkligen kommer att vara.
Tack för att du delade med dig! /Jenny

Caroline, Längtan efter fler barn

14 januari 2013 22:48

Jag kämpade i 5 månader innan Elias ens lärde sig att få ett riktigt tag om bröstet <--- Hur orkade jag?! Sen ammade jag honom till 6-7 månader och då räckte inte längre mjölken så det var mer en mysig stund än matstund, han fick ersättning och smakportioner. När han var 7 månader slutade han ta bröstet helt. Visst är det bra att amma och att göra det tills barnet är minst 6 månader, men det ska kännas bra för en själv med. Men man märker skillnaden, Elias har varit riktigt sjuk två gånger medan hans jämnåriga vänner (som inte ammat) är sjuka nästan hela tiden. Sen om det är orsaken vet jag inte, men det är en tanke som har kommit ibland :)

Jenny och Jon Sjöberg

15 januari 2013 04:12

Ja, hur orkade du kämpa så länge!?!? Det måste ha varit en tuff tid... Men många som gärna vill försöker ju så gott det går, och mer ändå.
Det ska ju vara supernyttigt med bröstmjölk för den sägs ju ha många positiva egenskaper som till exempel att stärka immunförsvaret. Så ditt kämpande kanske har givit honom mer motståndskraft! :) /Jenny

Madeleine

14 januari 2013 23:12

Min erfarenhet är att det där med amningen delvis ger sig av sig själv i takt med att barnet får tänder...! :)

Jenny och Jon Sjöberg

15 januari 2013 04:05

Aha! :) Snart kan vi kanske skymta små risgryn i munnen och uppäten vill jag då inte bli... /Jenny

Lina

15 januari 2013 11:08

Jag vet inte riktigt hur jag ska fylla i omröstningen för jag VILLE amma tills barnen var två år men det har tyvärr inte fungerat som jag önskat. Med Ru blev det bara två månader.
Blir det fler barn kommer jag ha samma inställning som tidigare, att jag ska försöka amma tills barnet är två och blir det så att barnet helammar kommer jag inte börja med smakportioner innan sex månader. Med Ru började jag redan vid 4 månader med smakportioner.

Jenny och Jon Sjöberg

15 januari 2013 12:24

Det var riktigt klurigt att hitta alternativ i omröstningen, men vi får se var det slutar. Ett visst hum om hur våra läsare gör kanske vi får i alla fall.
Det är tråkigt när de som gärna vill amma inte kan, medan de som kan inte vill. Tänk om det kunde fördelas mer rättvist där! Kram. /Jenny